Utökning av den nationella stödlinjen mot radikalisering och våldsbejakande extremism
Skriftlig fråga 2015/16:786 av Roger Haddad (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-11
- Anmäld
- 2016-02-12
- Överlämnad
- 2016-02-19
- Besvarad
- 2016-02-24
- Svarsdatum
- 2016-02-24
- Sista svarsdatum
- 2016-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har, som ett av sina delförslag, prioriterat att införa en försöksverksamhet med en så kallad stödlinje, vilken Röda Korset har ansvar för. Verksamheten startade i mitten av november 2015 och är bemannad vardagar kl. 09.00–15.00.
Nyligen rapporterade Aftonbladet att anhöriga till en flicka i Linköping ringde till polisen och Säkerhetspolisen då de misstänkte att flickan var på väg att resa till Syrien för att ansluta sig till Daish. Eftersom de anhöriga försökte ta kontakt för råd och stöd under en tidpunkt då stödtelefonen inte var bemannad hänvisades de till att återkomma. Flickans familj lyckades dock själva spåra hennes mobiltelefon, varpå hon omhändertogs av myndigheter i Österrike.
Händelsen belyser vikten av att utöka stödlinjens öppettider.
Stödlinjen är viktig för att snabbt och enkelt kunna stödja oroliga anhöriga och så långt det är möjligt förhindra att personer reser utomlands för att ansluta sig till terrororganisationer. Liberalerna vill att stödlinjen – genom exempelvis jourverksamhet – är öppen dygnet runt, alla dagar i veckan.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP):
Är ministern och regeringen beredda att utöka den nationella stödlinjen mot radikalisering och våldsbejakande extremism till en dygnetrunttjänst?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:786 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Dnr Ku2016/00284/D | ||
Kulturdepartementet |
Kultur- och demokratiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:786 av Roger Haddad (L) Utökning av den nationella stödlinjen mot radikalisering och våldsbejakande extremism
Roger Haddad har frågat mig om jag är beredd att verka för att utöka den nationella stödtelefonen mot radikalisering och våldsbejakande extremism till en dygnetrunttjänst.
Först och främst vill jag lyfta fram att ansvariga myndigheter och berörda kommunala verksamheter måste ha kunskap om våldsbejakande extremism och om radikalisering och rekrytering till terroristgrupper i utlandet. Det är helt avgörande för att anhöriga som kontaktar stödtelefonen eller andra aktörer ska kunna få hjälp och för att vi ska kunna förebygga dessa problem. Regeringen har genom att tillsätta den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism gjort det möjligt för statliga myndigheter och för kommuner att öka sin kunskap. Mycket återstår dock att göra. Det krävs inte enbart kunskap om dessa frågor utan också konkreta verktyg och handling.
Ett av de konkreta verktygen som regeringen har vidtagit på nationell nivå är att ge den nationella samordnaren i uppdrag att genomföra en pilotverksamhet med en nationell stödtelefon som bland annat anhöriga, kommuner och organisationer kan kontakta för att få information, råd och stöd i frågor om våldsbejakande extremism. Stödtelefonen är inte den enda kontaktmöjlighet som finns. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen går till exempel att nå dygnet runt. Kommunernas socialjourer som är öppna utanför kontorstid är i sin tur ett yttersta skyddsnät på lokal nivå. Trots detta kan individers radikalisering undgå upptäckt för alla, inte ens föräldrar känner alltid till vem deras barn har dialog med på internet.
Jag delar Roger Haddads synpunkt att det är mycket viktigt att anhöriga snabbt och enkelt får relevant stöd. Till stödtelefonen inkommer ett antal samtal från anhöriga varje dag. Genom stödtelefonen kan man som anhörig få råd och vägledning direkt. Samtidigt vill jag framålla att det handlar om att konkret stöd måste finnas på lokal nivå. Det ingår i Nationella samordarens uppdrag att utveckla kommunernas stöd till anhöriga. I och med att samordaren har genomfört besök i 230 kommuner ligger många kommuner nu i startgroparna för att utveckla sitt eget förebyggande arbete, också vad gäller stöd till anhöriga. Detta är ett område som kommuner med fördel kan samverka om för att utveckla och behålla kunskap. Innan sommaren redovisar Socialstyrelsen en vägledning för socialtjänstens personal vilket kommer att bli ett viktigt verktyg på kommunal nivå.
Det är dock för tidigt att uttala sig om dels effekten av den nationella stödtelefonen, dels behovet eftersom telefonen endast har varit igång sedan den 16 november 2015. Det ligger i den nationella samordnarens uppdrag att utvärdera verksamheten och i samband med sin redovisning den 15 juni 2016 lämna förslag till hur ansvaret för stödtelefonen långsiktigt bör lösas. Jag vill avvakta denna utvärdering.
Jag ser fram emot att återkomma om hur det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism ska utvecklas under 2016. Jag är beredd att verka för att detta viktiga arbete ska fortsätta i oförminskad styrka.
Stockholm den 24 februari 2016
Alice Bah Kuhnke
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.