Den svenska militära alliansfriheten
Skriftlig fråga 2015/16:898 av Erik Ottoson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-03-02
- Överlämnad
- 2016-03-03
- Anmäld
- 2016-03-04
- Sista svarsdatum
- 2016-03-09
- Svarsdatum
- 2016-03-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Försvarsministern har i riksdagens kammare redogjort för sin uppfattning att Sverige är ett militärt alliansfritt land. Detta har då sagts i förhållande till vad ett Nato-medlemskap skulle kunna innebära för riket. Sverige är, som försvarsministern känner till, medlem i Europeiska unionen inom vilken man har etablerat vissa försvarssamarbeten och har förpliktelser gentemot andra medlemsstater.
Min fråga till försvarsminister Peter Hultqvist blir därför:
Kan försvarsministern ingående redogöra för på vilket sätt Sverige är ett militärt alliansfritt land visavi Europeiska unionen respektive Nato?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:898 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:898 av Erik Ottoson (M) Den svenska militära alliansfriheten
Erik Ottoson har frågat försvarsministern på vilket sätt Sverige är ett militärt alliansfritt land visavi Europeiska unionen respektive Nato.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som svarar på frågan.
Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Den militära alliansfriheten
är ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik. En aktiv och ansvarsfull utrikespolitik, vårt medlemskap i EU, deltagande i internationellt samarbete samt en egen trovärdig försvarsförmåga är våra viktigaste verktyg för att främja vår suveränitet, självständighet och territoriella integritet. Den militära alliansfriheten bidrar till stabilitet i närområdet och ger oss handlingsfrihet. Utifrån denna position bygger Sverige säkerhet gemensamt med andra. Sverige är aktiva medlemmar i EU, FN och OSSE och vi samarbetar brett inom Norden och kring Östersjön samt genom den transatlantiska länken.
Sverige lägger stor vikt vid EU som en solidarisk gemenskap och samarbetet intar en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. EU har en unik fördel genom sin stora bredd av olika krishanterings-verktyg. Artikel 42.7 i Lissabonfördraget innebär ett åtagande för alla medlemsstater att lämna bistånd till en annan medlemsstat som blir utsatt för ett väpnat angrepp på sitt eget territorium. Varje medlemsstat väljer själv hur man ska ge stöd. Stödet kan vara civilt, militärt eller politiskt. Artikel 42.7 är tydlig, den påverkar ”inte den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik”, vilket för de av EU:s medlemsstater som är militärt alliansfria innebär
att artikeln inte påverkar denna alliansfrihet. EU har inget kollektivt försvar. Det stöd som Sverige och andra medlemsstater har gett efter terroristattentatet i Frankrike, efter landets åberopande av artikel 42.7 i Lissabonfördraget, är bilateralt.
För vår egen försvarsförmåga och för vår förmåga att bidra effektivt i internationella fredsfrämjande insatser är det viktigt att vi övar och samarbetar med andra. Samarbete bidrar också till säkerhet och stabilitet i vår del av världen. Därför utvecklar regeringen framförallt vårt försvarssamarbete med Finland. Vi samarbetar även bredare inom Norden, runt Östersjön, inom Natos partnerskap för fred, samt med USA och en mängd andra länder och organisationer. Samarbetet med Nato utvecklas inom ramen för partnerskapet med utgångspunkt i det så kallad Enhanced Opportunities Programme (EOP). Det ger oss möjlig-heter till fördjupad dialog, informationsutbyte, stärkt interoperabilitet och utveckling av svensk försvarsförmåga.
Stockholm den 16 mars 2016
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.