Styrning med tillit
Skriftlig fråga 2015/16:945 av Linus Sköld (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-09
- Överlämnad
- 2016-03-09
- Anmäld
- 2016-03-10
- Svarsdatum
- 2016-03-16
- Sista svarsdatum
- 2016-03-16
- Besvarad
- 2016-03-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Under lång tid har bilden av skolan varit att det är en skola i kris. Förtroendet för lärar- och skolledarprofessionerna har minskat samtidigt som den statliga kontrollen har skärpts kraftigt det senaste halvdecenniet.
New public management har lett till orimliga arbetsmiljöförutsättningar i skolan genom utökad administration, otydligt uppdrag och oro för reprimander i samband med externa kontroller. Detta bidrar till att lärare är mer sjukskrivna till följd av psykisk ohälsa än andra yrkesgrupper. Det har också fått till följd att såväl lärare som skolledare i alltför hög grad väljer att byta yrkesbana. Det är djupt problematiskt när vi samtidigt ser att behovet av utbildad personal inom skolan kommer att öka kraftigt de närmaste åren.
Skolinspektionen inrättades med syftet att öka rättssäkerheten och garantera kvaliteten i landets skolor. Men tillsynen, som fortfarande har ett utpräglat bristfokus, riskerar att bryta ned snarare än att bygga upp landets skolor. Det finns en inte obetydlig risk att tillsyn som fokuserar för mycket på brister bryter ned förtroendet för och självförtroendet hos skolans professioner.
De senaste årens utökade externa kontroll, som utöver inspektionen tar sig uttryck som nationella ämnesprov, lärarlegitimation, tidigare betyg och skolrankning, kräver en utökad administration och riskerar att avprofessionalisera skolpersonalen. Risken är uppenbar att fokus riktas mot att göra det den externa kontrollen fokuserar på snarare än det skolans personal bedömer att verksamheten behöver.
Regeringen utarbetar nu styrningen bortom new public management. Det är viktigt för skolans kvalitet och för att skolan åter ska bli en arbetsplats som kan attrahera den kompetenta och engagerade arbetskraft som så väl behövs. Därför undrar jag:
Hur avser statsrådet Ardalan Shekarabi att arbeta för att skolans styrning ska präglas av tillit snarare än misstro?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:945 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/01239/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16: 945 av Linus Sköld (S) Styrning med tillit
Linus Sköld har frågat statsrådet Ardalan Shekarabi om hur han avser att arbeta för att skolans styrning ska präglas av tillit snarare än misstro. Ansvaret inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringen arbetar för att utveckla styrmodeller som skapar större frihet för medarbetarna i offentlig sektor. Välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli mer vägledande. Detta arbete samordnas från Finansdepartementet.
För att staten bäst ska stödja skolhuvudmännen i utvecklingen av svensk skola krävs en god dialog och ett kontinuerligt lärande. Från Utbildningsdepartementets sida har den mest genomgripande förändringen av styrningen av svensk skola varit ”Samverkan för bästa skola” där Statens skolverk fått i uppdrag att sluta överenskommelser med huvudmän för att genomföra insatser på skolor med låga kunskapsresultat och särskilt tuffa förutsättningar. Detta är ett sätt att samla stat och huvudmän för skolutveckling och bygger på samverkan och tillit till den kraft som finns i skolans professioner när rätt förutsättningar ges. Reformen har såväl efterfrågats som välkomnats, bland annat av rektorerna.
Rektorsfunktionen är central för styrningen av den enskilda skolans verksamhet och utveckling. I mars 2015 överlämnades betänkandet Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22) med förslag till hur rektorernas pedagogiska ledarskap kan förbättras i syfte att öka förutsättningarna för förbättrade elevresultat i skolan. Ett utvecklat aktivt pedagogiskt ledarskap är en förutsättning för en framgångsrik utveckling. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan.
Linus Sköld lyfter frågan om externa kontroller. Statens skolinspektion har justerat tillsynen anpassat utifrån behovet av kontroll utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv. Myndigheten prioriterar att besöka de skolor där en stor andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till.
Det innebär att de kan stanna längre på dessa skolor under själva tillsynsbesöket, men också att inspektionen bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Av Skolinspektionens årsredovisning för 2015 framgår att en stor majoritet av de rektorer och annan skolpersonal som kommit i kontakt med Skolinspektionen, antingen genom tillsyn eller kvalitetsgranskning, upplever att Skolinspektionens arbete leder till ett utvecklingsarbete på skolan så att elever ges en bättre utbildning i en tryggare miljö.
Det är av största vikt att det finns en tillit för lärares och skolledares professionalitet och kompetens. Regeringen genomför omfattande satsningar på att öka läraryrkets attraktivitet och status. Exempelvis föreslår regeringen en investering i höjda lärarlöner, en fortsatt satsning på lärares möjligheter att göra karriär inom yrket och omfattande fortbildningsinsatser i form av Matematiklyftet, Läslyftet och andra nationella skolutvecklingsprogram. Systemet med nationella skolutvecklingsprogram bygger på kollegialt lärande och ökar förutsättningarna för att kunskapen i professionen bättre sprids och tas tillvara.
Regeringen genomför även insatser för att minska lärares administrativa arbete så att lärare i större utsträckning kan ägna sig åt undervisningen. Regeringen har exempelvis redan avskaffat obligatoriet att genomföra nationella ämnesprov i årskurs 6 i de samhälls- och naturorienterande ämnena. Ytterligare arbete behöver genomföras för att den administrativa arbetsbördan för lärare och rektorer ska minska och för att lärares tid för förberedelser och kvalitet i undervisningen ska öka. Vidare har regeringen infört ett omfattande statsbidrag som ökar skolhuvudmännens möjligheter till att anställa fler lärare eller annan personal i syfte att höja utbildningens kvalitet.
Därutöver har regeringen tillsatt en kommitté – 2015 års skolkommission – som ska lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan (U 2015:03). Inom ramen för kommissionens arbete ska bl.a. insatser för att stärka och göra läraryrket mer attraktivt hanteras.
Sammantaget anser jag att de insatser som regeringen har infört och planerar att införa kommer att ge mycket goda förutsättningar för att skolans styrning ska präglas av tillit.
Stockholm den 16 mars 2016
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.