Sjukvården i de nya storregionerna
Skriftlig fråga 2016/17:103 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-13
- Överlämnad
- 2016-10-13
- Anmäld
- 2016-10-14
- Svarsdatum
- 2016-10-26
- Sista svarsdatum
- 2016-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Mer än 20 000 människor i Jämtlands län har undertecknat en begäran om en folkomröstning angående de föreslagna storregionerna. Det är en tydlig begäran från medborgarna att Indelningskommitténs förslag till storregioner måste förankras tydligare. Medborgarna har rätt att veta vilka fördelar som de föreslagna regionerna kan tänkas bidra med.
Enligt statsrådets ministerkollega Gabriel Wikström finns det exempelvis för många akutsjukhus i Sverige. Hur förutsättningarna ser ut för dessa efter en genomförd regionbildning, liksom förutsättningarna för hela hälso- och sjukvården, är en angelägen fråga gällande de föreslagna storregionerna. Det är ännu oklart hur de nya storregionerna är tänkta att bidra till bättre förutsättningar för den svenska hälso- och sjukvården.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Vilka fördelar för svensk hälso- och sjukvård motiverar statsrådet de föreslagna storregionerna med?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:103 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Dnr Fi2016/03615/K | ||
Finansdepartementet |
Civilministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:103 av Saila Quicklund (M) Sjukvården i de nya storregionerna
Saila Quicklund (M) har frågat mig vilka fördelar för svensk hälso- och sjukvård jag motiverar de föreslagna storregionerna med.
Jag vill inledningsvis poängtera att svarstiden för att komma in med synpunkter på Indelningskommitténs delbetänkande gick ut den 6 oktober och att svaren för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer därför senare att återkomma i frågan. Vad som däremot nu kan sägas är följande.
Regionfrågan har utretts ett flertal gånger. Dessa utredningar anger tydligt att den nuvarande läns- och landstingsindelningen till stora delar inte längre är ändamålsenlig och att flera av landstingen och länsstyrelserna är för små för att klara av sina uppgifter både på kort och på lång sikt.
Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med företrädare för enskilda landsting och kommuner, som har god kännedom om verksamheterna och deras behov, tydligt fört fram att det behövs en ny läns- och landstingsindelning.
Vid de kommundialoger som jag genomför i varje län har det också bl.a. uttryckts behov av att ändra nuvarande länsgränser. Behovet samman-hänger bl.a. med befolkningens förändrade rörelsemönster och vikten av att erbjuda en god och jämlik vård i hela landet samt att det skapas jäm-lika förutsättningar för det regionala utvecklingsarbetet.
Jag vill också hänvisa till betänkandet Träning ger färdighet (SOU 2015:98) från Utredningen om högspecialiserad vård. Utredningen visar på ett tydligt samband mellan volym och kvalitet och konstaterar att en ny läns- och landstingsindelning kan underlätta nivåstruktureringen i hälso- och sjukvården och ge huvudmännen möjlighet att klara den regionala högspecialiserade vården på egen hand.
Stockholm den 26 oktober 2016
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.