Myskoxens status

Skriftlig fråga 2016/17:1031 av Per Åsling (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-03-09
Överlämnad
2017-03-13
Anmäld
2017-03-14
Svarsdatum
2017-03-22
Sista svarsdatum
2017-03-22
Besvarad
2017-03-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Myskoxen är enligt Bernkonventionen klassad som en strängt skyddad art. Konventionen är sedan 1983 införd i svensk lagstiftning och är därtill ratificerad av Europeiska rådet. Detta medför dock inte att myskoxen uppbär något särskilt skydd i Sverige, utöver den nationella lag som säger att människor inte får vistas mindre än 100 meter från myskoxar i det vilda. Tvärtom har myskoxens ställning i Sverige försvagats sedan regeringen tillträdde. Detta i och med att arten förlorade sin status som statens vilt från och med den 1 januari 2015, sedan Naturvårdsverket genomfört sin senaste översyn av 33 § jaktförordningen. Syftet med översynen var att säkerställa att de arter som räknas upp i 33 § fortfarande kan betraktas som utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla.

Myndigheten motiverade sitt beslut med att arten myskoxe inte kommit till Sverige av egen kraft och därför till exempel inte är rödlistad. Detta bortser från att myskoxen funnits på den skandinaviska halvön sedan 30 000 år tillbaka i tiden, liksom att nuvarande förekomst av myskoxe i Sverige – en flock om tiotalet djur i västra Härjedalen – härstammar från de myskoxar som på 70-talet vandrade in i Sverige från Norge.

I och med att en art inte längre uppbär status som statens vilt gör myndigheter inte längre några insatser som är värdefulla för artskydd och/eller för forskning, miljöövervakning eller viltövervakning.

Naturvårdsverkets beslut har fått stora konsekvenser för arbetet med att vårda och bevara den enda förekomsten av vild myskoxe som finns i Sverige. De projekt med uppfödning och utsättning av myskoxkalvar i det vilda, som samordnats av Myskoxcentrum i Tännäs, står i dag helt utan stöd från ansvariga myndigheter. Om en sjuk eller skadad myskoxe observeras finns det inga medel att tillgå för att avliva den. Likaså finns inget arbete för att upprätta en skötsel- eller förvaltningsplan för myskoxe i Sverige – trots Bernkonventionens tydliga ställningstagande om att myskoxen bör ses som en strängt skyddad art av däggdjur.

Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

 

Anser ministern att den svenska stammen av myskoxe bör ges ett formellt stöd i form av klassificering som statligt vilt enligt 33 § jaktförordningen?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1031 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)

Dnr M2017/00659/Nm

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1031 av Per Åsling (C) Myskoxens status

Per Åsling har frågat mig om jag anser att den svenska stammen av myskoxe bör ges ett formellt stöd i form av klassificering som statligt vilt enligt 33 § jaktförordningen.

I början av 70-talet vandrade fem myskoxar över till Sverige från Dovrefjäll i Norge där de utplanterades på 40-talet. I slutet av 2014 bestod de svenska djuren av sju individer. Trots myskoxens låga numerär har ArtDatabanken inte listat myskoxen i 2015 års rödlista i Sverige. Skälet till det är att de svenska myskoxarna härstammar från djur som kommit in i landet med människans hjälp. För att en införd art ska komma i fråga för en rödlistebedömning måste den ha förts in före år 1800 och därefter etablerat kontinuerliga populationer.

I Naturvårdverkets redovisning av regeringsuppdrag om översyn av statens vilt, 33 § jaktförordningen (1987:905), föreslog verket av ovan nämnda skäl att arten skulle tas bort från att tillhöra statens vilt. Ändringen är inte beslutad av regeringen och myskoxe har alltså fortfarande status som statens vilt i Sverige.

Sverige är som part till Konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö, Bernkonventionen, skyldig att uppfylla sina åtaganden enligt konventionen. I konventionens bilaga II anges myskoxe och andra djurarter som omfattas av ett strängt skydd enligt konventionen. Enligt artikel 6 i konventionen ska parterna i fråga om djurarter i bilaga II förbjuda avsiktligt tagande och dödande, förstörelse av artens habitat, avsiktlig störning samt innehav och nationell handel med arten. Förbuden har i Sverige genomförts i artskyddsförordningen. Konventionen innebär däremot inte att en skötsel- eller förvaltningsplan ska upprättas för djurarter i bilaga II.

Med hänsyn till vad som ovan anförts anser jag att det inte finns skäl för mig att nu vidta några särskilda åtgärder.

Stockholm den 22 mars 2017

Karolina Skog

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.