Modersmålsundervisning på de nationella minoritetsspråken
Skriftlig fråga 2016/17:104 av Eva Lohman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-13
- Överlämnad
- 2016-10-13
- Anmäld
- 2016-10-14
- Svarsdatum
- 2016-10-26
- Sista svarsdatum
- 2016-10-26
- Besvarad
- 2016-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Under de senaste tio åren har Europarådet och nationella minoritetsorganisationer larmat om bristerna och svårigheterna att få modersmålsundervisning på de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani chib.
Det finns en öronmärkt ersättning via statsbidraget som gäller modersmålsundervisning på finska och jiddisch. Denna ersättning höjdes 2015 med 1 krona till totalt 3 kronor.
Det finns allt färre lärare som kan ge och har behörighet för modersmålsundervisning på de nationella minoritetsspråken.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:
När kommer ministern och regeringen att tillsätta en utredning som ser över villkoren för modersmålsundervisning på de nationella minoritetsspråken så att de mänskliga rättigheterna för dessa barn tryggas, och när kommer ministern och regeringen att stärka de nationella minoritetsspråkens status genom att ge samma meritpoäng i gymnasieskolan som exempelvis moderna språk ger?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:104 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/04326/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:104 av Eva Lohman (M) Modersmålsundervisning på de nationella minoritetsspråken
Eva Lohman har frågat mig när jag och regeringen kommer att tillsätta en utredning som ser över villkoren för modersmålsundervisning på de nationella minoritetsspråken så att de mänskliga rättigheterna för dessa barn tryggas, och när jag och regeringen kommer att stärka de nationella minoritetsspråkens status genom att ge samma meritpoäng i gymnasieskolan som exempelvis moderna språk ger.
Sverige tar sina internationella åtaganden inom mänskliga rättigheter på stort allvar. Insatser och åtgärder för de nationella minoriteternas och andras mänskliga rättigheter pågår ständigt. Regeringen har också vidtagit en rad åtgärder för att stärka tillgången till undervisning i de nationella minoritetsspråken.
För att trygga lärarförsörjningen för de nationella minoritetsspråken har vissa lärosäten sedan 2013 nationellt ansvar för att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildningar i finska, samiska, meänkieli respektive romani chib. Sedan tidigare hade Lunds universitet ett särskilt åtagande för jiddisch. Mot bakgrund av Europarådets rekommendation och de nationella minoriteternas önskemål att utbildning i språket och lärarutbildning i meänkieli bör koncentreras till ett universitet att flyttar regeringen från och med 2016 ansvaret för att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildning i meänkieli från Stockholms universitet till Umeå universitet.
Det regeringsuppdrag som Statens skolverk har med syftet att förstärka tillgången på modersmålslärare i nationella minoritetsspråk har utökats till att, utöver samiska och meänkieli även omfatta romani chib(A2013/02958/DISK och A2014/03289/DISK). Det är glädjande att kunna konstatera att fler deltagare än beräknat har påbörjat uppdragsutbildningarna vid de lärosäten som ingår i utbildningsinsatsen.
Den 1 juli 2015 trädde ändringar i skollagen (2010:800)i kraft som utökar rätten till modersmålsundervisning för elever som tillhör de nationella minoriteterna. Regeringen beslutade i samband med det om kursplaner för de nationella minoritetsspråken finska, romani chib, meänkieli och jiddisch. Dessa nationella minoritetsspråk ska därmed även kunna läsas som nybörjarspråk i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.
Skolverket har under senare år på regeringens uppdrag ansvarat för utveckling och produktion av läromedel på samtliga nationella minoritetsspråk. Sammanlagt har cirka 16 miljoner kronor anvisats under en tioårsperiod och arbetet har skett i samverkan med de olika nationella minoritetsgrupperna.
Regeringen beslutade den 17 mars i år om direktiv till en utredning för att göra en översyn av hela systemet för tillträde till sådan högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare och för att lämna förslag till ett öppnare och enklare system. Enligt direktiven (dir. 2016:24) ingår bl.a. att analysera och ta ställning till om ett system med meritpoäng i gymnasieskolan ska finnas eller inte. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2017 och regeringen avser att avvakta resultatet av utredningen.
Europarådets ministerkommitté fastställde i januari 2015 ett antal rekommendationer till Sverige, bl.a. att se till att modersmålsundervisningen möter de krav som ställs i den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk och att öka mängden tvåspråkig undervisning i finska och samiska samt skapa sådan undervisning i meänkieli. Regeringen har i skrivelse till Europarådet klargjort att vi avser att se över vilka åtgärder som kan vidtas med anledning av detta.
Stockholm den 26 oktober 2016
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.