Vattendirektivet
Skriftlig fråga 2016/17:1051 av Lars Mejern Larsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-03-14
- Överlämnad
- 2017-03-15
- Anmäld
- 2017-03-16
- Svarsdatum
- 2017-03-22
- Sista svarsdatum
- 2017-03-22
- Besvarad
- 2017-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Vid en träff med LRF och företrädare för de små vattenkraftsägarna i Värmland–Dalsland fick jag veta mer om hur implementeringen av vattendirektivet har påverkat vattenkraften. Värmlands Folkblad rapporterar den 8 mars att det framför allt handlar om tolkningen att vattendrag ska återgå till sitt ursprung för flera hundra år sedan. Många kraftverk har gått i arv i generationer och flera saknar tillstånd. Länsstyrelserna har nu genom långa, mycket dyra tillståndsprocesser satt människor i en ohållbar situation. Om tillstånd inte söks bedöms anläggningen, trots att den fungerat i decennier eller inte är i bruk, vara olaglig och ägaren måste då ansöka om rivning. Både tillstånds- och rivningsansökan kostar stora summor. För en anläggning oavsett storlek kan det handla om mellan en halv och 1 miljon kronor i administrativa kostnader. Om inget görs tilldelas vite. Även markägare som har tillstånd måste söka ett nytt, vilket inte är självklart. Processen kan ta tid och vid avslag måste det börjas om, vilket innebär än mer kostnader.
Markägare ringer och gråter i förtvivlan över att de inte har några ekonomiska möjligheter att klara vattendirektivet. Det är inte rimligt att enskilda personer tvingas till personlig konkurs för något de själva inte kan påverka. Det handlar också om ett stad- och landperspektiv, det här blir att betrakta som en boendekostnad för människor på landsbygden – en ökad kostnad som vi aldrig skulle lägga på boende i storstäderna. Ska människor kunna bo och leva i hela landet måste politiken göra det möjligt och inte sätta hinder för att bo kvar.
Om kraftverk rivs riskeras inte bara den lokala elproduktionen, utan även förändringar i vattennivån och bygders kulturmiljö. Exempelvis Molkomsjön utanför Karlstad med populära badplatser och vattennära boenden kommer att få betydligt lägre vattennivåer eller vid vissa tillfällen bli helt torrlagd, vilket innebär lägre taxeringsvärden på bostadshus samt stängda campingplatser och annan turistverksamhet. Även här ska markägaren till kraftverket stå för ersättningen. Markägare ställs inför en orimlig situation. Oavsett beslut slutar det i en svår ekonomisk situation. Det måste till en förändring för att lösa denna moment 22-situation.
Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
Tänker ministern ta något initiativ till en bredare konsekvensanalys för att granska effekterna av att införa förslaget till vattendirektivet fullt ut?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1051 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)
Dnr M2017/00688/Nm | ||
Miljö- och energidepartementet |
Miljöministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1051 av Lars Mejern Larsson (S) Vattendirektivet
Lars Mejern Larsson har frågat mig om jag avser att ta något initiativ till en bredare konsekvensanalys för att granska effekterna av att införa förslaget till vattendirektivet fullt ut.
Jag vill inleda med att tydliggöra att frågan om den kravnivå som följer av EU:s ramdirektiv för vatten inte bör blandas ihop med länsstyrelsernas förelägganden om att söka tillstånd för vattenkraftverk och dammar som inte tidigare tillståndsprövats. Drift av vattenkraftverk och dammar kräver tillstånd. Detta är något som gällt i Sverige sedan lång tid tillbaka och inget som införts som en följd av vårt medlemskap i EU. Huvuddelen av den småskaliga vattenkraftproduktionen har aldrig tillståndsprövats i förhållande till sin miljöpåverkan, utan drivs med stöd av äldre rättigheter som inte kan jämställas med tillstånd i miljöbalkens mening. Praxis från mark- och miljööverdomstolen är mycket tydlig på denna punkt.
Av miljöbalken följer en skyldighet för tillsynsmyndigheten att utöva tillsyn över de verksamheter som omfattas av tillsynsansvaret. Länsstyrelsen ansvarar som huvudregel för tillsynen över vattenverksamheter och ska därmed se till att sådana verksamheter inom länet bedrivs på ett sätt som är förenligt med miljöbalkens bestämmelser och därmed i före-kommande fall bidra till de olika intressen som miljöbalken avser att skydda, utöver naturmiljön även t.ex. hushållning med energi och kultur-miljöer. Denna tillsyn sker i enlighet med sedan länge beslutade regel-verk och jag förutsätter att Lars Mejern Larsson och jag är överens om att gällande rätt innebär att om en tillståndspliktig verksamhet bedrivs utan tillstånd är det tillsynsmyndighetens, i detta fall länsstyrelsens, ansvar att se till att rättelse sker.
Energiöverenskommelsen slår bl.a. fast att Sverige ska ha moderna miljö-krav på vattenkraften. Överenskommelsen slår också fast att prövnings-systemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den efter-strävade miljönyttan. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande en process att analysera innebörden av energiöverenskommelsen i för-hållande till det sedan tidigare pågående arbetet med utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser om vattenverksamheter baserat på Vattenverksamhetsutredningens förslag.
En kommande vattenverksamhetsproposition kommer att behandla förslag som genomför de ändringar av prövningssystemet för vattenkraft som föranleds av energiöverenskommelsen. Jag kan inte föregå den pågående processen eller idag ge en exakt tidpunkt för när regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan, men min förhoppning är att en lagrådsremiss ska kunna beslutas innan sommaren. Jag har inte för avsikt att ta några nya initiativ under tiden som detta arbete pågår.
Jag vill slutligen framhålla att regeringen anser att det är centralt att det finns goda möjligheter för att fortsätta utveckla kunskapsunderlag, metoder och vägledning för god avvägning och ömsesidig hänsyn mellan naturvård, kulturmiljöarbete och energifrågor. Regelverk och politiska mål som kopplar samman vattenvårdsåtgärder, kulturmiljöfrågor och energimål på ett sätt som möjliggör hållbar landsbygdsutveckling ger människor vilja och förutsättningar att bo och verka i hela landet. Konsekvenserna och omfattningen av konflikter behöver belysas och goda exempel på arbete som förenar naturvärden, kulturhistoriska värden och energivärden behöver lyftas fram. Regeringen är medveten om att fortsatt drift av befintlig vattenverksamhet i flera fall kan vara av lokal betydelse.
Stockholm den 22 mars 2017
Karolina Skog
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.