Den svenska ubåtsjaktförmågan

Skriftlig fråga 2016/17:1076 av Erik Ottoson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-03-20
Överlämnad
2017-03-21
Anmäld
2017-03-22
Svarsdatum
2017-03-29
Sista svarsdatum
2017-03-29
Besvarad
2017-03-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Sveriges territorium har vid upprepade tillfällen kränkts av utländska undervattensfarkoster som befunnit sig i svenska vatten. Det är oerhört allvarligt och det är därför av stor vikt att vi som nation kan försvara oss från den sortens kränkningar som detta innebär.

I samband med den uppmärksammade ubåtsjakten i Stockholms skärgård hösten 2014 beskrev försvarsministern det som sin ambition att öka den svenska förmågan att lokalisera och bekämpa oidentifierade undervattensfarkoster.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

På vilket sätt har det svenska försvarets förmåga att bedriva ubåtsjakt förstärkts sedan hösten 2014?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1076 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Dnr Fö2017/00447/MFI

Försvarsdepartementet

Försvarsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1076 av Erik Ottoson (M) Den svenska ubåtsjaktförmågan

Erik Ottoson har frågat mig på vilket sätt det svenska försvarets förmåga att bedriva ubåtsjakt har förstärkts sedan hösten 2014.

Riksdagen har fattat beslut om en inriktning för Sveriges försvar 2016-2020. I propositionen aviserar regeringen att den försvarspolitiska inriktningen för perioden måste utgå från den förändrade säkerhetspolitiska miljön i Östersjön och i Europa. Enligt riksdagens beslut går nu försvaret från ett insatsförsvar till ett försvar som tydligare inriktas mot den nationella försvarsdimensionen.

Den svenska ubåtsjaktförmågan kommer att stärkas inom perioden genom att såväl ubåtsflottiljen som sjöstridsflottiljerna rekryterar extra besättningar för att öka uthålligheten. Marinen genomför halvtidsmodifiering av korvetterna HMS Gävle och HMS Sundsvall och säkerställer därmed att ubåtsjaktförmågan vidmakthålls även på dessa fartyg.

Sex stycken bevakningsbåtar byggs om till bojbåtar för undervattensspaning. Leverans av helikopter 14 F med sjöoperativ förmåga sker under perioden. Bevakningsbåtskompaniets bevakningsbåtar livstidsförlängs och minröjningsfartygen av Kosterklass får antiubåtsgranatkastarsystem monterat på fartygen. Rörliga undervattenssensorer omsätts och minsystem vidmakthålls för att säkerställa en viktig del av sensorfunktionen i ubåtsjaktförmågan

Marinen genomför även ett antal ubåtsjaktövningar såväl nationellt som internationellt under perioden.

Stockholm den 29 mars 2017

Peter Hultqvist

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.