Förutsättningarna för reduktionsplikten
Skriftlig fråga 2016/17:1087 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-03-20
- Överlämnad
- 2017-03-22
- Anmäld
- 2017-03-23
- Svarsdatum
- 2017-03-29
- Sista svarsdatum
- 2017-03-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Regeringen har aviserat att man avser att införa ett system med så kallad reduktionsplikt för bensin och diesel. Det är bra att regeringen äntligen avser att lägga fram ett sådant förslag, och det av flera skäl. Reduktionsplikten fokuserar på att minska utsläppen av klimatgaser från transporterna utan att slå mot transporterna i sig, vilket är positivt.
Det som hittills har gjort det svårt att få fram ett system med kvotplikt eller reduktionsplikt har varit EU-regler avseende exempelvis statsstöd och att man inte får ha dubbla styrmedel. De nu gällande systemen har därför varit beroende av tidsbegränsade dispenser, vilket har omöjliggjort den långsiktighet som skulle behövas i frågan.
När regeringen nu aviserar att ett system med reduktionsplikt ska införas måste det rimligen betyda att dessa problem är lösta.
Samtidigt kan man konstatera, i regeringens promemoria, att de nu föreslagna reglerna ska gälla till och med 2020, men att systemet ändå anges vara avsett att gälla till och med 2030 och i princip följa den utsläppsminskningskurva som tidigare skisserats i Miljömålsberedningen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
På vilket sätt har statsrådet och regeringen säkerställt att EU-kommissionen accepterar dels den reduktionsplikt som avses införas den 1 juli 2018 och som ska gälla till och med 2020, dels systemet i sin helhet, det vill säga fram till 2030?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1087 besvarad av Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Dnr M2017/00762/Ee | ||
Miljö- och energidepartementet |
Samordnings- och energiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1087 av Jonas Jacobsson-Gjörtler (M) Förutsättningarna för reduktionsplikten
Jonas Jacobsson-Gjörtler har frågat ministern för Internationellt utvecklingssamarbete och klimat och vice statsministern, på vilket sätt statsrådet och regeringen säkerställt att EU-kommissionen accepterar dels den reduktionsplikt som avses införas den 1 juli 2018 och som ska gälla till och med 2020, dels systemet i sin helhet, det vill säga fram till 2030. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det är med stor glädje jag noterar frågeställarens synpunkt, att det är bra att regeringen nu lagt fram förslaget till reduktionsplikt för biodrivmedel. Ett ledord i arbetet med detta har varit långsiktighet, då branschen behöver stabila spelregler. En bred uppslutning bakom förslaget skapar förutsättningar för detta.
Med anledning av frågan vill jag förtydliga en aspekt av förslaget. Det förslag till reduktionsplikt som presenteras är inte begränsad till viss tid. Det gäller alltså inte bara till 2020 eller 2030, utan till dess att det eventuellt ersätts med ett annat system. Det är själva nivåerna som förändras över tiden, genom succesiva höjningar i linje med den indikativa bana som presenterats.
Förslaget till reduktionsplikt och den föreslagna beskattningen av de bränslen som ingår i reduktionsplikten utgör inte statligt stöd och behöver därför inte godkännas av Europeiska kommissionen. Däremot så måste den fortsatta skattenedsättningen för höginblandade och rena biodrivmedel fortsatt hanteras inom ramen för EU:s statsstödsregler. Regeringen bedriver ett aktivt påverkansarbete för att säkerställa fortsatta möjligheter att främja hållbara biodrivmedel även efter 2020.
Stockholm den 29 mars 2017
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.