Lärarlönelyftet och IB-lärare
Skriftlig fråga 2016/17:113 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-13
- Överlämnad
- 2016-10-14
- Anmäld
- 2016-10-18
- Svarsdatum
- 2016-10-26
- Sista svarsdatum
- 2016-10-26
- Besvarad
- 2016-10-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Det har nyligen uppdagats att behöriga lärare som har svensk lärarlegitimation och som undervisar inom det internationella IB-programmet (International Baccalaureate) inte kan komma ifråga för lärarlönelyftet. Detta gäller för lärare som undervisar i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Dock är det så att lärare som undervisar både inom IB och till exempel på andra gymnasieprogram kan vara berättigade till lärarlönelyftet. Det gäller i så fall dem som undervisar merparten av sina timmar utanför IB-programmet. Detta uppfattas som både märkligt och orättvist och bör rättas till. Inte minst för att Sverige inte ska riskera att tappa lärare inom IB-programmet och därmed minska möjligheten för svenska elever att få en internationellt gångbar examen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att IB-lärare inte ska förfördelas när det gäller lärarlönelyftet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:113 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2016/04336/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
|
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:113 av Betty Malmberg (M) Lärarlönelyftet och
IB-lärare
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att IB-lärare inte ska förfördelas när det gäller lärarlönelyftet.
Den svenska grundskolan och gymnasieskolan befinner sig i ett allvarligt läge. Kunskapsresultaten faller och vi står inför en stor lärarbrist. Kompetenta och behöriga lärare är en nyckel för att vända utvecklingen. Men läraryrkets status är lågt. Framför allt visar OECD att de har för dålig löneutveckling under sin karriär. Insatser för att stärka läraryrket behövs och då är lönen en viktig faktor. Regeringens satsning på lärarlönelyftet syftar till att stärka läraryrkets attraktivitet och möjligheterna till en löneutveckling i yrket. Lärarlönelyftet möjliggör ett viktigt tillskott som kan fungera som en katalysator för en lokal lönebildning där lärare kan uppvärderas och få högre lön. Sverige har värderat läraryrket för lågt under för lång tid.
Utifrån situationen i grund- och gymnasieskolan ligger fokus för satsningen på höjd lön för legitimerade lärare i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Till huvudmän för förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer som även är huvudmän för förskola eller fritidshem får statsbidrag lämnas för höjda löner även i förskolan respektive fritidshemmet.
International Baccalaureate Diploma Programme, IB-programmet, är en internationell tvåårig utbildning som erbjuds på skolor över hela världen. Undervisningen bedrivs på engelska och utbildningen ger grundläggande behörighet till högskoleutbildningar i Sverige och universitet utomlands. När utbildningen anordnas av huvudmän för gymnasieskolor i Sverige är utbildningen treårig. Det första året utgörs av ett preparandår som förbereder eleverna för de återstående två åren. Utbildningen avslutas med examensprov som, om eleven godkänns, leder fram till en IB-examen.
I dag finns det cirka 30 skolor som anordnar IB-utbildning på gymnasienivå i Sverige, 25 skolor med kommunala huvudmän och 5 med enskilda huvudmän. Skolorna har cirka 3 000 elever. För att få anordna IB-utbildning krävs det att skolan blir ackrediterad av International Baccalaureate Organization (IBO). Det är en process som tar ungefär tre år. Såväl utbildningens innehåll, utformning och examination bestäms av IBO och har ingen koppling till den svenska gymnasieskolan. IB-utbildningen ligger utanför det svenska skolväsendet och omfattas endast delvis av bestämmelser i skollagen.
Lärarlönelyftet har som uttalat syfte att höja lärarlönerna för att öka läraryrkets attraktivitet och status med målet att förbättra kunskapsresultaten i den svenska grund- och gymnasieskolan. Därför omfattar satsningen inte lärare som endast undervisar vid IB-utbildningar. Dock kan lärare som i huvudsak undervisar i grund- eller gymnasieskolan men även undervisar på en IB-utbildning, komma att omfattas av lärarlönelyftet. Det finns huvudmän som anordnar gymnasieutbildning som också anordnar IB-utbildning.
Stockholm den 26 oktober 2016
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.