En nationell plan mot mobbning
Skriftlig fråga 2016/17:1138 av Lotta Finstorp (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-03-29
- Överlämnad
- 2017-03-29
- Anmäld
- 2017-03-30
- Svarsdatum
- 2017-04-05
- Sista svarsdatum
- 2017-04-05
- Besvarad
- 2017-04-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Nyligen rapporterades om den fruktansvärda mobbning som en ung tjej blivit utsatt för på Fröslunda-Skjulstaskolan i Eskilstuna.
Troligtvis har vi alla någon gång i livet sett eller upplevt mobbning. Enligt Friends är hela 60 000 barn utsatta i landet. Någon kanske drabbas på fotbollsträningen, andra i skolan. Att mobbning över huvud taget fortfarande förekommer är illa nog. Personer som jag har talat med beskriver arbetet mot mobbning som en evig kamp, och vi har alla en skyldighet att motverka det oavsett omständigheter.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Avser ministern och regeringen att ta fram en ny nationell plan för att motverka mobbning?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1138 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2017/01494/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1138 av Lotta Finstorp (M) En nationell plan mot mobbning
Lotta Finstorp har frågat mig om jag och regeringen avser att ta fram en ny nationell plan för att motverka mobbning.
Det går inte att nog understryka hur viktigt det är att alla elever, flickor som pojkar, unga kvinnor och män, är trygga i skolan. Alla former av mobbning och kränkande behandling måste aktivt motarbetas. Skollagen (2010:800) är också mycket tydlig i fråga om huvudmännens ansvar för att säkerställa att utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero och att kränkande behandling av barn och elever motverkas.
För att öka fokus på elevernas trygghet följer regeringen särskilt upp elevernas trygghet i grund- och gymnasieskolan (prop. 2016/17:1, UO 16, avsnitt 3.3 och 4.3). För att öka personaltätheten inom elevhälsan och öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i skolan har regeringen beslutat förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser. Statens skolverk har också fått i uppdrag att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan. Fler vuxna i skolan är avgörande för en trygg skola. Därför har regeringen även tagit initiativ till en satsning för att det ska bli fler anställda under de tidiga skolåren.
Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att utarbeta och genomföra nationella skolutvecklingsprogram (U2015/03844/S). Uppdraget innefattar arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, t.ex. i fråga om trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, jämställdhet och normkritik. Inom ramen för uppdraget erbjuder Skolverket kompetensutveckling och stödmaterial för lärare och annan personal i skolan för värdegrundsarbetet. Inom ramen för uppdraget om Samverkan för bästa skola (U2015/03357/S) erbjuder Skolverket riktade insatser som utifrån lokala behov också kan inkludera stöd i att främja trygghet och stärka det förebyggande arbetet mot kränkande behandling.
Skolverket har också fått i uppdrag att utvärdera programmet Mentors in Violence Prevention vid användning i skolan (S2015/02414/JÄM). Syftet är att undersöka om programmet leder till förändring av stereotypa könsnormer som kopplar samman maskulinitet och våld och om programmet leder till förändring av attityder och beteende kopplat till pojkars våld. Regeringen har vidare gett Forum för levande historia i uppdrag att t.o.m. 2019 genomföra en stor utbildningsinsats, som bl.a. riktar sig till skolan, om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag (Ku2016/01672/DISK). Sedan tidigare har Skolverket i uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser i skolan om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans under 2014–2017 (A2014/01587/DISK). Dessutom har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått i uppdrag att t.o.m. 2019 genomföra utbildningsinsatser med utgångspunkt i det normkritiska materialet Öppna skolan! (Ku2016/01669/DISK). Insatserna riktar sig till skolpersonal och syftar till att skapa en öppen och inkluderande miljö för unga hbtq-personer i skolan.
För att säkerställa de mest effektiva förutsättningarna för ett väl fungerande förebyggande och åtgärdande arbete avseende diskriminering och trakasserier av barn och unga i skolan beslutade regeringen i december 2015 att utöka uppdraget för Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) till att även omfatta frågan om en överflyttning av diskrimineringslagens (2008:567) regler på det skollagsreglerade området till skollagen. I december 2016 lämnade utredningen förslag om detta och att ansvaret för tillsyn över arbetet med åtgärder mot diskriminering i skollagsreglerad verksamhet flyttas till Statens skolinspektion (SOU 2016:87). På detta sätt ökar effektiviteten i arbetet och förutsättningarna för barn och elever att ta tillvara sin rätt stärks. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
Detta är några av de initiativ regeringen vidtagit för att alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero och för att komma till rätta med diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. Regeringen kommer som framgår ovan att särskilt följa upp elevernas trygghet i grund- och gymnasieskolan och vid behov överväga ytterligare åtgärder.
Stockholm den 5 april 2017
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.