Till innehåll på sidan

Rivalitet mellan olika grupper i Irak och Syrien

Skriftlig fråga 2016/17:1188 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-04-04
Överlämnad
2017-04-04
Anmäld
2017-04-05
Sista svarsdatum
2017-04-12
Svarsdatum
2017-04-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Krigen i Irak och Syrien har nu pågått länge, och vi är många som väntar på den dag då Islamiska staten förintas. Misären i dessa länder kommer dock inte att upphöra med Islamiska statens fall eftersom det i Syrien finns ett hundratal olika stridande parter. En sak som inte alltför många känner till är att det även i Irak finns ett stort antal rivaliserande grupperingar.

För att ta ett exempel har en svensk volontär för Irakkurdiska och väststödda peshmerga (kurdiska regionens armé, som bland annat utbildas av svenska soldater) hamnat mitt emellan i en kamp med rivaliserande yazidiska gruppen YBS (Sinjar Resistance units) i Irak. Resultatet är att kurdiska peshmerga anklagar YBS för att ha kidnappat svensken samtidigt som YBS hävdar att han frivilligt gått till dem och nu får skydd.

YBS har nära band till den mäktiga YPG-milisen i Syrien som utgör huvuddelen av väststödda Syriska demokratiska styrkorna (Syrian Democratic Forces, SDF) samt med terrorklassade PKK i Turkiet. Trots att båda dessa grupper främst består av kurder och har en gemensam fiende i Islamiska staten händer det alltså att de också slåss.

Som om detta inte vore nog finns det shia- och sunnigrupper i dessa länder som gör anspråk på inflytande i det maktvakuum som kommer att uppstå efter att Islamiska staten drivits ut, och en rivalitet mellan kurder och araber har sedan länge också existerat.

För att lugn ska råda är det alltså av största vikt att de krafter som är emot extremism enas i kampen för att möjliggöra ett stabilt återuppbyggande av sina respektive länder.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Arbetar ministern och regeringen genom Sveriges roll i FN:s säkerhetsråd för att minska rivaliteten mellan olika grupperingar som slåss mot islamism och om så är fallet vad gör Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1188 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1188 av Markus Wiechel (SD) Rivalitet mellan olika grupper i Irak och Syrien

Markus Wiechel har frågat mig om hur jag och regeringen, inte minst genom Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd, avser agera för att minska rivaliteten mellan olika grupperingar i Irak och Syrien.

Irak

Sveriges stöd till Irak är brett och långsiktigt. I FN:s säkerhetsråd verkar Sverige för att stödja FN:s politiska mission i Irak (United Nations Assistance Mission for Irak, UNAMI)och dess arbete för att främja nationella åtgärder för fredsbyggande och stabilisering. FN i Irak spelar en betydande roll att främja nationella processer för försoning och dialog mellan sunni- och shiabefolkningen, kurder, yazidier och andra grupper. I insatsens arbete ingår stöd till inkluderande politiska processer och förberedelser inför provinsvalen hösten 2017 och parlamentsvalen våren 2018. Därtill verkar UNAMI för att uppmuntra regional dialog mellan Irak och dess grannländer, inklusive Syrien.

Sveriges engagemang för Irak innebär också stöd till långsiktig stabilisering och demokratisk utveckling. En femårig strategi för utvecklingssamarbete med landet kommer att lanseras under andra halvan av 2017. Denna kommer att omfatta upp till 1 miljard kronor och fokus kommer att vara på freds- och statsbyggande samt jämställdhet.

Regeringen har även bidragit till UNDP:s stabiliseringsfond i Irak FFIS (Funding Facility for Immediate Stabilization) som sedan 2015 uppgår till 125 miljoner kronor. Bidraget syftar till att stödja insatser för att stabilisera områden som befrias från Daesh, inte minst genom att underlätta för internflyktingar att flytta tillbaka till sina hem.

Sverige kommer genom dessa och andra insatser fortsätta att långsiktigt bidra till arbetet för en stabil, inkluderande och fredlig framtid för hela Iraks befolkning.

Syrien

Situationen i Syrien är en oerhörd mänsklig tragedi. Konflikten är inne på sitt sjunde år och det finns få ljuspunkter. Varje dag dödas civila utan urskiljning och framförallt den syriska regimen har satt i system att hindra humanitärt tillträde och stöd till de drabbade. Liksom Irak präglas Syrien av sekteristisk splittring. Konfliktens komplexitet, med externa aktörer och terrorism, har försvårat ansträngningarna att nå en varaktig fred.

Sverige verkar bilateralt såväl som genom EU och FN, inte minst i FN:s säkerhetsråd, för en politisk lösning på konflikten. Sverige fortsätter också att framhålla vikten av att utreda och utkräva ansvar för de fruktansvärda brott som begåtts i Syrien.

En viktig förutsättning för att nå en politisk lösning är en så bred oppositionsplattform som möjligt, som kan tala med en röst, formulera en vision för landet och ge tillräckliga försäkringar till minoriteter att de har en plats i Syriens framtid. Genom stödet till oppositionens förhandlingskommitté (High Negotiations Committee, HNC), som utgör den bredaste plattformen med både politisk och militär opposition, uppmuntrar vi en så inklusiv representation som möjligt. Sverige verkar också på olika sätt för att utöka kvinnors deltagande i fredsprocessen och i framtida politiska processer i Syrien. Detta inkluderar b.la. stöd till HNC:s rådgivande kvinnokommitté (Womens Advisory Committee) för att kvinnor genom denna plattform ska ges utrymme i de politiska samtalen.

Sverige kommer att fortsätta att agera bilateralt och multilateralt för att medverka till att Syriens befolkning ska få en varaktig och hållbar fred där olika folkgrupper inkluderas och kommer till tals.

Stockholm den 24 april 2017

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.