Sveriges Arktisstrategi
Skriftlig fråga 2016/17:12 av Karin Enström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-15
- Överlämnad
- 2016-09-16
- Anmäld
- 2016-09-20
- Svarsdatum
- 2016-09-28
- Sista svarsdatum
- 2016-09-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna påverkar Arktis. Men issmältningen har också inneburit möjligheter. Naturresurser i området har blivit mer tillgängliga, och handelsvägar kan nu användas under en längre tid om året än tidigare.
Samarbetet kring Arktis och i Arktiska rådet, som är det viktigaste organet för internationellt samarbete i arktiska frågor, har karaktäriserats av goda relationer och har varit ett gott exempel på fungerande regionalisering. Under Alliansregeringen var Sverige ordförandeland i Arktiska rådet mellan år 2011 och 2013. Den Arktisstrategi som togs fram innan Sverige tog över som ordförande betonade klimat och miljö, ekonomisk utveckling och den mänskliga dimensionen.
Men den Arktisstrategi som låg till grund för det svenska ordförandeskapet baserades på analyser av de förutsättningar som rådde då. Sedan Rysslands illegala annektering av Krim år 2014 och den ryska aggressionen i östra delarna i Ukraina har vår omvärld och vårt närområde kommit att präglas av ökad osäkerhet. Följaktligen har relationen mellan Ryssland och väst blivit allt sämre. Dessa spänningar riskerar nu att påverka samarbetet i Arktis.
En forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut konstaterade nyligen i medierna (Dagens industri Sverige behöver en ny Arktispolitik 160904) att standardbilden av Arktis som en samarbetsregion präglad av låg spänning, samarbete, skydd av den känsliga naturmiljön samt utveckling av näringar utmanas av det allt hårdare geopolitiska klimatet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Avser utrikesministern att ta fram en ny Arktisstrategi och i så fall när?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:12 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:12 av Karin Enström (M) Sveriges Arktisstrategi
Karin Enström har frågat mig om jag avser att ta fram en ny Arktisstrategi och i så fall när.
Jag delar uppfattningen att den globala uppvärmningen och klimatförändringarna påverkar Arktis på ett tydligt sätt. Medeltemperaturen i Arktis har stigit dubbelt så mycket som ökningen globalt. Som frågeställaren uppmärksammar är Arktiska rådet det primära forumet för internationellt samarbete kring arktiska frågor. Vi står inför stora utmaningar i Arktis, som måste bemötas genom samarbete med alla regionala aktörer. Liksom tidigare hanteras de säkerhetspolitiska aspekterna inte inom ramen för Arktiska rådet.
Strategin som togs fram 2011 avspeglar väl de prioriteringar som regeringen driver inom ramen för Arktiska rådet såsom exempelvis klimat och miljö, ekonomisk utveckling, forskningssamarbete och den mänskliga dimensionen. Regeringen för inom alla dessa områden en aktiv politik som fyller strategin med innehåll. Inom relevanta områden utvecklar regeringen även politiken vilket exempelvis skedde i början av år 2016 när regeringen presenterade en förstärkt miljöpolitik för Arktis. Denna nya inriktning understryker vikten av ett hållbart resursutnyttjande och omfattar ett ökat arbete för skydd av känslig natur och av ekosystemen på land och till havs. Sveriges fokus på miljöpolitiken i Arktis omfattar också resultatet av Parisavtalet och därmed ett stärkt klimatsamarbete inom Arktiska rådet.
Det föreligger således i nuläget inte ett behov av att ta fram en ny strategi för Arktis.
Stockholm den 28 september 2016
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.