Kompensatoriska hjälpmedel vid högskoleprovet
Skriftlig fråga 2016/17:1353 av Lena Emilsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-04
- Överlämnad
- 2017-05-05
- Anmäld
- 2017-05-09
- Svarsdatum
- 2017-05-17
- Sista svarsdatum
- 2017-05-17
- Besvarad
- 2017-05-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Elever med funktionshinder har under hela sin skoltid rätt att använda kompensatoriska hjälpmedel. Detta gäller grundskola, gymnasium och högre utbildningar av olika slag.
Hjälpmedlen kan vara synhjälpmedel, talsyntes, talande tangentbord, rättstavningsprogram, översättningspennor, mind maps eller appar samt programvaror för datorer.
Ett stort problem för studenter med dyslexi är att de inte får använda några av dessa kompensatoriska hjälpmedel på högskoleprovet; de får endast 50 procent längre tid på sig.
Hjälpmedel som studenterna använt under sin skoltid får inte användas under högskoleprovet, vilket innebär att de har sämre möjligheter att prestera bra resultat än deras kamrater utan dyslexi.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka initiativ är statsrådet beredd att ta för att underlätta för studenter med dyslexi att genomföra högskoleprovet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1353 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2017/02218/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1353 av Lena Emilsson (S) Kompensatoriska hjälpmedel vid högskoleprovet
Lena Emilsson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att underlätta för studenter med dyslexi att genomföra högskoleprovet.
Jag delar uppfattningen att det är viktigt att personer med funktionsnedsättningar i så stor utsträckning som möjligt kan delta i provet på samma villkor som andra deltagare. Lika tillgång till utbildning är en demokratisk rättighet och alla ska ges lika möjligheter att gå vidare till högskoleutbildning.
UHR ska liksom andra myndigheter, i enlighet med förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av funktionshinderspolitiken, utforma och bedriva sin verksamhet med beaktande av de funktionshinderspolitiska målen.
När det gäller högskoleprovet anges de övergripande ramarna i högskoleförordningen (1993:100). Där finns bl.a. bestämmelser om att de högskolor som använder provet som urvalsgrund också ska genomföra provet. Regeringen har utöver detta gett Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att ansvara för provet. I bestämmelserna framgår bl.a. att UHR ansvarar för att provet tas fram och beslutar om resultat på provet samt att UHR får meddela ytterligare föreskrifter om provet. UHR ger möjlighet till dem som har dyslexi att skriva provet med en utökad provtid. De som har dyslexi behöver inte heller skriva den del av provet som består av nya uppgifter som testas inför kommande prov.
Mot denna bakgrund anser jag att ansvarsfördelningen vad gäller högskoleprovet är ändamålsenlig. Det innebär att ramarna för provet även fortsättningsvis bör anges i bestämmelser som beslutas av regeringen och att UHR i övrigt ansvarar för provet. Alltså är det UHR som både i dagsläget och i fortsättningen får bedöma vilka praktiska och ekonomiska möjligheter det finns att ytterligare anpassa provet för personer med dyslexi, utöver de anpassningar som redan finns.
Stockholm den 17 maj 2017
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.