Hamnstrejken i Göteborg

Skriftlig fråga 2016/17:1384 av Lars Hjälmered (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-05-11
Överlämnad
2017-05-11
Anmäld
2017-05-12
Svarsdatum
2017-05-24
Sista svarsdatum
2017-05-24
Besvarad
2017-05-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Göteborgs hamn är Sveriges största hamn. Hamnen är lokal men har en nationell betydelse. En stor del av den svenska importen och exporten passerar genom Göteborg. Exempelvis går ungefär sex av tio containrar som ska till eller från Sverige via containerhamnen i Göteborg. Svenska företag och svensk ekonomi är beroende av att logistiken i samt till och från Göteborgs hamn fungerar.

Det pågår en konflikt i Göteborgs hamn sedan drygt ett år. Sveriges Hamnar och Transportarbetareförbundet har ett gällande kollektivavtal som reglerar verksamhet för hamn- och stuveriarbete i Sverige. Med ett gällande kollektivavtal följer fredsplikt, alltså att stridsåtgärder inte ska vidtas från arbetsgivare eller arbetstagare när man väl kommit överens.

I containerhamnen i Göteborg är situation den att det finns en annan facklig organisation som nu vidtar stridsåtgärder. Detta trots att arbetsgivaren och den avtalsslutande fackliga organisationen är överens och har tecknat ett kollektivavtal. Detta utmanar de principer som finns om hur avtal på arbetsmarknaden förhandlas fram, tecknas och vårdas på arbetsmarknaden.

Stridsåtgärderna får också stora effekter på Göteborgs hamn och dess kunder – såväl direkta ekonomiska effekter som att stridsåtgärderna skapar en osäkerhet om tillförlitligheten i dessa viktiga hamntransporter. För ett företag inom handeln var exempelvis två av tre containrar försenade förra månaden, något som ställer till stora problem med extra arbete och extra kostnader för företaget. Andra får betala extra kostnader för markhyra när deras gods inte kommer med fartyg som det var tänkt. Därtill får konflikten tydliga, negativa miljöeffekter då stora godsmängder nu läggs över på vägtransporter i Sverige och internationellt.

Regeringen har genom arbetsmarknads- och etableringsministern gett Medlingsinstitutet i uppdrag att kartlägga hur vanligt det är på svensk arbetsmarknad med en sådan konflikt som nu sker i Göteborgs hamn. Uppdraget ska redovisas i slutet av 2017 och handlar om att kartlägga, inte att föreslå, lösningar. Ministern har därtill i svar på en tidigare fråga från undertecknad sagt att regeringen fortsätter följa frågan nära. Sedan det svaret lämnades har läget i hamnen ytterligare förvärrats, senast med blockad och lockout. Det är nu dags att vidta åtgärder såsom ändrad lagstiftning.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

 

Vilka konkreta initiativ avser ministern att ta för att bidra till att lösa konflikten i Göteborgs hamn?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1384 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

Dnr A2017/01034/ARM

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och etableringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1384 av Lars Hjälmered (M) Hamnstrejken i Göteborg

Lars Hjälmered har frågat vilka konkreta initiativ jag avser att ta för att bidra till att lösa konflikten i Göteborgs hamn.

Inledningsvis vill jag understryka att regeringen värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen och den grundlagsskyddade stridsåtgärdsrätten. Vi har en väl fungerande modell som regeringen har för avsikt att utveckla, inte avveckla.

En långtgående stridsåtgärdsrätt är en viktig förutsättning för att säkerställa en hög grad av kollektivavtalstäckning vilket i sin tur är nödvändigt för att den svenska modellen ska fungera. Konflikträtten ska därför vara fortsatt stark på svensk arbetsmarknad.

Med det sagt utesluter jag inte att det kan behöva göras vissa ändringar i konflikträttens utformning. Att parter går till strid för att teckna kollektivavtal och reglera villkor är ett naturligt inslag i vår modell. Men i vilken utsträckning man ska få vidta stridsåtgärder i andra syften är en fråga som förtjänar att belysas. Dessutom kan arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal och som omfattas av fredsplikt ändå drabbas av stridsåtgärder från andra arbetstagarorganisationer. Det kan finnas skäl att se över gällande regler även i detta avseende.

Regeringen avser mot denna bakgrund att tillsätta en utredning som ska se över reglerna för att vidta stridsåtgärder i en situation där arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal eller där skälet för att vidta stridsåtgärder är något annat än att uppnå ett kollektivavtal.

Rätten att vidta s.k. sympatiåtgärder, d.v.s. stridsåtgärd mot en arbetsgivare i syfte att stödja en lovlig konflikt mellan andra parter, kommer inte att omfattas av utredningsuppdraget.


Stockholm den 24 maj 2017

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.