Skoglig forskning och utbildning i södra Sverige
Skriftlig fråga 2016/17:1475 av Johan Hultberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-23
- Överlämnad
- 2017-05-24
- Anmäld
- 2017-05-29
- Svarsdatum
- 2017-05-31
- Sista svarsdatum
- 2017-05-31
- Besvarad
- 2017-05-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
I dag är Sveriges skogliga forskning starkt koncentrerad till norra Sverige och då särskilt till Statens lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. Det är olyckligt av flera anledningar. Skogsbruket skiljer sig kraftigt åt mellan norr och söder beroende på allt från naturgivna förutsättningar till ägarstruktur. I södra Sverige är tillväxten högre och då särskilt i Småland, där en betydande del av träförädlingen sker.
Småland har 9 procent av landets skogsbruksareal men 12 procent av tillväxten. Vidare står Småland för nära en tredjedel av det samlade träförädlingsvärdet i Sverige. Mot denna bakgrund finns det anledning att se över hur den skogliga forskningen i Sverige är organiserad och uppbyggd samt inte minst hur forskningsmedel fördelas. Detsamma gäller för utbildning av den kompetens som efterfrågas av skogsbruket och förädlingsindustrin. En större del av de forsknings- och utbildningsmedel som varje år avsätts för att utveckla skogsbruket och träförädlingen bör användas till forskning som bedrivs utifrån ett sydsvenskt perspektiv. I Sydsverige finns redan starka aktörer, såsom Linnéuniversitetet och Träcentrum, som skulle kunna bidra ännu mer till utvecklingen av skogsbruket och träförädlingen om de gavs bättre förutsättningar.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht följande:
Delar statsrådet uppfattningen att de särskilda förutsättningar för skogsbruk som gäller i södra Sverige jämfört med norra Sverige motiverar mer forskning och utbildning utifrån ett sydsvenskt perspektiv, och om ja, vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att stärka den sydsvenska forskningen och utbildningen avseende skog och träförädling?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1475 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2017/03793/SK | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1475 av Johan Hultberg (M) Skoglig forskning och utbildning i södra Sverige
Johan Hultberg har frågat mig om jag delar uppfattningen om att de särskilda förutsättningarna som råder i södra Sverige jämfört med norra Sverige motiverar mer forskning och utbildning från ett sydsvenskt perspektiv, och om ja, vad jag avser att vidta för åtgärder för att stärka den sydsvenska forskningen och utbildningen avseende skog och träförädling.
Det råder särskilda förutsättningar för skogsbruk i södra och norra Sverige. Omloppstider, trädvarieteter, klimat, skogsskador, transporter med mera skiljer sig åt såväl i söder som i norr.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är ett av världens ledande universitet inom forskning som rör de areella näringarna. I synnerhet gäller det skogsforskningen. Även om den skogliga fakulteten har sitt säte i Umeå, bedriver SLU skogsforskning även i Uppsala och i Alnarp, där man är inriktade på sydsvenska förhållanden. Var den skogliga forskningen administrativt är placerad spelar idag mindre roll. Det är var fältförsök och provtagningar sker som har betydelse. Framgångsrik forskning och utbildning inom skogsområdet sker även t.ex. vid Linnéuniversitet.
Vi bör därför vara rädda om och stolta över den forskning och utbildning som sker vid SLU och andra universitet och högskolor. Forskningen som rör skog behöver både bestå av såväl grundläggande som behovsmotiverad forskning. Behoven av utbildning och forskning tas fram i dialog med bl.a. näringslivet och andra aktörer, vilket även gäller utbildningen. SLU gjorde för några år sedan en omfattande utvärdering av sin verksamhet där aktörer från näringslivet deltog. Samverkan med det omgivande samhället kommer även att bli en viktig faktor för tilldelningen anslag till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå, s.k. basanslag, vilket aviseras i den senaste forskningspolitiska propositionen.
När det gäller tilldelningen av basanslag till universitet och högskolor, öronmärker inte regeringen dessa medel. Det är upp till lärosätena att själva att avgöra hur man vill inrikta sin verksamhet. Regeringen avser, såsom anges i den nämnda propositionen, att fr.o.m. 2018 tillföra betydande belopp till basanslagen för att universitet och högskolor i än större utsträckning själva ska kunna avgöra vad man vill satsa på. Syftet är att ge lärosätena bättre möjligheter att prioritera och satsa på de områden där man har de bästa förutsättningarna.
När det gäller forskningsmedel som utlyses av forskningsfinansiärer är det fritt för alla forskare att söka medel i konkurrens. Det är utlysningarnas inriktning och forskningens kvalitét som avgör vilka forskare som erhåller medel.
Sverige är och ska vara en framgångsrik skogsnation och hålla hög kvalitet både vad gäller forskning och utbildning i hela landet. Huvudparten av de skogliga utbildningarna finns på SLU. Det är dock viktigt att det även finns attraktiva utbildningar på andra universitet och högskolor. Regeringen ser positivt på att SLU har inlett ett arbete med att utveckla marknadsföring för de skogliga utbildningarna, i syfte att attrahera nya studenter, och att samarbete med andra lärosäten utökas.
Stockholm den 31 maj 2017
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.