Psykisk misshandel

Skriftlig fråga 2016/17:1488 av Tina Ghasemi (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-05-29
Överlämnad
2017-05-29
Anmäld
2017-05-31
Svarsdatum
2017-06-07
Sista svarsdatum
2017-06-07
Besvarad
2017-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Hot, förolämpningar, ständig kritik och upprepade klagomål utan grund – en stor del av våld i nära relationer handlar om den här typen av psykisk misshandel. Den som drabbas kan utveckla ångest, depression, sömnstörningar och olika typer av neuroser. Konsekvenserna kan bli långtgående, i många fall mer långtgående än av fysisk misshandel.

Därför är det viktigt att rättsväsendet i sina ansträngningar att lagföra misstänka gärningsmän uppmärksammar den psykiska misshandeln och dess konsekvenser för dem som drabbas av den. I dagsläget är psykisk misshandel straffbart om en medicinsk effekt går att påvisa. Vid fall av psykisk misshandel då en medicinsk påvisbar effekt inte kan styrkas utdöms emellertid inte något straff. Likväl kan det finnas bevis för att den förekommit. Den drabbade kan även ha lidit härav, trots att denne inte visar några tecken på att ha åsamkats tydliga psykiska skador. Förlöjliganden, oskälig kritik, klagomål och förolämpningar kan vålla djupa sår hos den som drabbas utan att detta för den sakens skull tar sig uttryck i medicinskt påvisbara effekter.

Eventuellt kan det därför finnas anledning att se över om även psykisk misshandel som inte åsamkar påvisbara medicinska effekter borde kriminaliseras.

Med anledning av det som ovan anförs vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern och regeringen att se över lagstiftningen för att utröna om även psykisk misshandel som inte åstadkommer medicinskt påvisbara effekter – men vars förekomst kan ledas i bevis – borde beredas ett större utrymme i straffrättslagstiftningen?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1488 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



PAGE

2


Dnr Ju2017/04666/POL Ju2017/04669/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på frågorna 2016/17:1486 och 1488 av Tina Ghasemi (M) Kompetensen inom rättsväsendet beträffande psykiska skador och misshandel respektive Psykisk misshandel

Tina Ghasemi har frågat mig om jag och regeringen avser att se över lagstiftningen för att utröna om även psykisk misshandel som inte åstadkommer medicinskt påvisbara effekter – men vars förekomst kan ledas i bevis – borde beredas ett större utrymme i straffrättslagstiftningen. Tina Ghasemi har också frågat vad jag och regeringen ämnar vidta för åtgärder för att säkerställa att kompetensen om psykisk misshandel och psykiska skador höjs inom rättsväsendet.

Jag har valt att besvara frågorna i ett gemensamt svar.

Att utsättas för hot och andra övergrepp innebär givetvis ett stort obehag för den som drabbas. Trakasserier och upprepade kränkningar kan leda till ett psykiskt lidande som kan få långtgående konsekvenser. Det är därför angeläget att vi har en ändamålsenlig straffrättslig reglering på detta område.

Den som tillfogar en annan person sjukdom kan dömas för misshandel. Med sjukdom menas även psykisk sjukdom och psykisk invaliditet. Också sådant psykiskt lidande som medför en medicinskt påvisbar effekt, t.ex. en psykisk chock, omfattas. Om en gärning inte kan anses som misshandel kan den vara att bedöma som någon form av frihets- eller fridsbrott, exempelvis ofredande eller olaga hot. Upprepade kränkningar av den personliga integriteten kan även leda till ansvar för fridskränkningsbrott eller olaga förföljelse. Att göra kränkande uttalanden till en annan person kan i många fall straffas som förolämpning.

Redan idag finns alltså ett starkt straffrättsligt skydd. För att kunna ge ett bättre skydd mot hot och andra kränkningar på bl.a. internet kommer regeringen inom kort att lämna förslag till hur det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten kan stärkas och moderniseras.

Rättsväsendets myndigheter arbetar kontinuerligt för att kompetensen på detta område ska vara hög. Våld och brott i nära relation är en del av den polisiära grundutbildningen. För närvarande pågår en revidering av Polismyndighetens handbok Brott i nära relation, som beräknas vara klar under 2017. Åklagarmyndigheten har flera utbildningsinsatser på området. Myndigheten tillhandahåller bl.a. en vidareutbildning om våld i nära relation som inkluderar föreläsningar om normaliseringsprocessen där psykiskt våld ingår. Domare erbjuds utbildning i frågan inom ramen för flera av de utbildningar som Domstolsakademin tillhandahåller. En rad av dessa utbildningar behandlar frågor om såväl fysisk som psykisk misshandel. Exempelvis erbjuds en särskild kurs avseende sexual- och fridskränkningsbrotten.

Stockholm den 7 juni 2017

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.