Bristen på psykologer
Skriftlig fråga 2016/17:1499 av Lotta Finstorp (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-30
- Överlämnad
- 2017-05-31
- Anmäld
- 2017-06-01
- Svarsdatum
- 2017-06-07
- Sista svarsdatum
- 2017-06-07
- Besvarad
- 2017-06-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
I dag råder stor brist på psykologer i landet, och det verkar tyvärr vara svårt för personer som studerat utomlands att få psykologlegitimation i Sverige.
Sveriges Television har intervjuat en psykolog från Iran som inte har möjlighet att komplettera sin utbildning så att den överensstämmer med den svenska motsvarigheten. Detta trots att det bara rör sig om en enda kurs som saknas.
Samma person fick stor hjälp i Norge där de ordnade ett praktikår och handledning för att komplettera utbildningen.
Sverige behöver fler jobb för en starkare välfärd.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att fler ska kunna tillgodoräkna sig sin psykologutbildning från utlandet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1499 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/03343/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1499 Bristen på psykologer (M) Lotta Finstorp
Lotta Finstorp har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att fler ska kunna tillgodoräkna sin psykologutbildning från utlandet.
Många nyanlända har både utbildning och erfarenhet i yrken där det råder brist på utbildad och erfaren arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Att vi inte på ett bättre sätt tar till vara dessa personers kunskap och färdigheter innebär ett slöseri av resurser och en betydande förlust både för enskilda individer och för samhället som helhet. 2016 tillfördes Socialstyrelsen 75 miljoner kronor för att effektivisera valideringsprocessen, för 2017 har Socialstyrelsen tillförts ytterligare 47 miljoner kronor och från och med 2018 beräknas Socialstyrelsen tillföras 42 miljoner årligen för detta ändamål.
Enligt uppgifter från Socialstyrelsen klarar myndigheten i nuläget målet om två månader från att ansökan inkommer till att handläggningen påbörjas. Antalet beslut om granskning, det vill säga det första beslutet som Socialstyrelsen fattar i processen och som behövs för att få gå vidare till bl.a. kunskaps- och lämplighetsprov, har ökat drastiskt mellan 2015 och 2016. Under 2016 införde Socialstyrelsen även en ny process för de som är utbildade i land utanför EU/EES och som ansöker om legitimation. I det nya systemet kan sökanden få möjlighet att påbörja vägen mot legitimation även om deras utbildning från utlandet är kortare eller om vissa kurser saknas. Kravet för att få legitimation är kunskaper och färdigheter motsvarande svensk psykologexamen och efterföljande praktisktjänstgöring som psykolog (PTP).
För många personer med en utländsk utbildning kan möjligheten att komplettera den tidigare utbildningen vid en svensk högskola vara avgörande för etablering på den svenska arbetsmarknaden. Ett viktigt verktyg i matchningen av individers kompetens och arbetsmarknadens behov är därför kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning. Förra året gav regeringen Uppsala universitet, Lunds universitet och Umeå universitet i uppdrag att planera för och bygga upp kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk psykologutbildning. Uppsala universitet har som samordnande lärosäte för de kompletterande psykologutbildningarna inkommit med ett underlag där det framgår att Uppsala universitet och Lunds universitet planerar att starta utbildningen höstterminen 2017 och Umeå universitet under 2018.
Sammanfattningsvis kan sägas att satsningen från regeringen och det arbete Socialstyrelsen lagt ner på att förbättra och effektivisera processen, ger goda resultat.
Stockholm den 7 juni 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.