Åtgärder för realistisk bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet
Skriftlig fråga 2016/17:1562 av Anette Åkesson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-08
- Överlämnad
- 2017-06-09
- Anmäld
- 2017-06-12
- Svarsdatum
- 2017-06-21
- Sista svarsdatum
- 2017-06-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Vårpropositionen innehåller ett kapitel om finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. I den tas ett referensscenario utifrån angivna antaganden fram som sedan jämförs med ett antal alternativ. Jag har i en interpellation ifrågasatt några av de antaganden som ligger till grund för referensscenariot, eftersom det utifrån historiska data är alltför optimistiskt, bland annat därför att man underskattar de offentliga kostnadernas utveckling, och därmed inte ger ett relevant underlag.
Enligt det av regeringen framtagna referensscenariot har Sverige en långsiktigt hållbar finanspolitik.
EU-kommissionen gör också en bedömning av medlemsländernas finanspolitik. De ser en låg risk för Sverige, men deras bedömning skiljer sig ändå från regeringens bedömning, framför allt gällande S2-indikatorn. EU-kommissionens beräkning skiljer sig bland annat gällande de framtida utgifterna för den offentliga konsumtionen.
Det betyder att varken historiska data eller EU-kommissions antagande stöder regeringens alltför optimistiska antagande om att de offentliga kostnaderna endast justeras utifrån befolkningens åldersstruktur.
Med anledning av det som anförts ovan vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att ta fram en så realistisk bedömning som möjligt för att avgöra den svenska finanspolitikens långsiktiga hållbarhet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1562 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Dnr Fi2017/02613/E2 | ||
Finansdepartementet |
Finansministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1562 av Anette Åkesson (M) Åtgärder för realistisk bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet
Anette Åkesson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att ta fram en så realistisk bedömning som möjligt för att avgöra den svenska finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.
Enligt budgetlagen ska en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet göras årligen. Det är också en obligatorisk del av Sveriges uppdaterade konvergensprogram. Denna typ av bedömningar har gjorts på ett likaratad sätt sedan mer än 15 år tillbaka.
Syftet med bedömningen är dock inte att göra en prognos över den mest sannolika framtida utvecklingen. Det är så gott som omöjligt eftersom beräkningarna med nödvändighet sträcker sig långt in i framtiden, och därmed blir mycket osäkra. I stället görs flera scenarier med olika antaganden om ett antal nyckelvariabler. Dessa scenarier är s.k. betingade prognoser – givet att vi får en utveckling i linje med de antaganden som görs kommer det offentliga sparandet sannolikt att utvecklas som i scenariot. Genom att göra fler scenarier baserade på olika antaganden skapas ett underlag för en övergripande bedömning av om finanspolitiken är långsiktigt hållbar, och för att beskriva vad som är viktigt respektive mindre viktigt för att öka hållbarheten.
Syftet är också att bedöma om dagens finanspolitik är långsiktigt hållbar, dvs. de regler som i dag styr de offentliga inkomsternas och utgifternas storlek. Det innebär att referensscenariot inte innehåller ett antagande om att det skattefinansierade tjänsteutbudet kommer att göras mer generöst i framtiden, även om det har varit fallet de senaste årtiondena. En sådan utveckling, där reglerna ändras så att antalet tjänster per person ökar, analyseras dock i ett alternativt scenario. Däremot antas att löner och andra kostnader för att producera dessa tjänster ökar i tidigare observerad takt, även i referensscenariot.
Det finns ingen allmänt accepterad metod för att översätta den demografiska utvecklingen till offentliga utgifter. EU-kommissionen har ett annat sätt än regeringen att beräkna hur de demografiska förändringarna påverkar dagens utgiftssystem, och bedömer därför att kostnaderna för den offentliga konsumtionen ökar något snabbare. Det beror också på att kommissionen utgår från Eurostats prognos för Sveriges befolkning, medan regeringen använder SCB:s prognos. Det beror dock inte på att EU-kommissionen antar framtida ambitionshöjningar. Även de analyserar effekten av dagens regelverk, och finner som Anette Åkesson anger att risken för en ohållbar utveckling är liten i Sverige.
Bedömningen av hur den demografiska utvecklingen och andra faktorer påverkar de offentliga inkomsterna och utgifterna utvecklas ständigt, och det bör alltid finnas en beredskap att ompröva tidigare beräkningsmetoder och antaganden. Ett sådant arbete pågår löpande. Jag har dock för närvarandet inga avsikter att genomföra några större förändringar av det sätt som de långsiktiga hållbarhetsberäkningarna genomförs på.
Stockholm den 21 juni 2017
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.