Talerätten vid jakt
Skriftlig fråga 2016/17:1572 av Pål Jonson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-09
- Överlämnad
- 2017-06-09
- Anmäld
- 2017-06-12
- Svarsdatum
- 2017-06-21
- Sista svarsdatum
- 2017-06-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Sverige är sedan 2005 part till konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, den så kallade Århuskonventionen. Detta gör det möjligt för miljöorganisationer med fler än 100 medlemmar rätt att överklaga beslut om licens- och skyddsjakt genom den så kallade talerätten. Det har visat sig ha genomgripande konsekvenser för utförandet av jakten i ljuset av att såväl licens- som skyddsjakt av varg ofta präglas av utdragna överklaganden som i slutändan ofta omöjliggör effektuerandet av dessa beslut på processuella grunder. I tidningsuppgifter har det även framkommit att vissa av dessa miljögrupper inte kunnat styrka sina medlemsantal genom listor med fullständiga namn på och kontaktuppgifter till medlemmarna. I några fall ska det till och med ha handlat om att Facebookgrupper använt talerätten till sin fördel.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att se över de krav som ställs för att en miljöorganisation ska ha talerätt vid jaktfrågor i syfte att göra verktyget mer proportionerligt i förhållande till dess effekter?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1572 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)
Dnr M2017/01547/R | ||
Miljö- och energidepartementet |
Miljöministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1572 av Pål Jonson (M) Talerätten vid jakt
Pål Jonson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att se över de krav som ställs för att en miljöorganisation ska ha talerätt vid jaktfrågor i syfte att göra verktyget mer proportionerligt i förhållande till dess effekter.
Låt mig inleda med att säga att jag förstår att sena besked om jakt kan försvåra en långsiktig rovdjurspolitik och leda till olägenheter för de jägare som har förberett sig för jakten genom att planera resor, bokat boenden och tagit ut semesterdagar.
För att få till stånd en snabbare, effektivare och mer likvärdig beslutsprocess har regeringen infört skyndsamhetskrav för handläggning av mål i domstol om jakt efter de stora rovdjuren och för myndigheternas handläggning av ärenden om jakt efter arter som skyddas av art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Regeringen har även infört en ordning som innebär att överklaganden av beslut om jakt efter stora rovdjur prövas av en och samma domstol, Förvaltningsrätten i Luleå. För att eventuella överklaganden ska kunna överprövas innan jakttiden för varg startar har regeringen dessutom infört en ordning som innebär att beslut om licensjakt på varg som huvudregel får fattas senast den 1 oktober. Årets licensjakt genomfördes också som planerat.
Myndigheter och domstolar avgör i varje enskilt fall om ett överklagande ska tas upp till prövning. När det gäller vissa organisationer, vars överklaganden tidigare har avvisats av Kammarrätten i Sundsvall, har samma kammarrätt i senare domar bedömt att föreningarna har rätt att överklaga beslut som omfattas av Århuskonventionen, såsom beslut om jakt efter varg.
Sverige är sedan 2005 part till konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, den s.k. Århuskonventionen. Konventionen är också en del av EU:s rättsordning.
Syftet med konventionen är att ge var och en möjlighet att bidra till att skydda nuvarande och framtida generationers rätt att leva i en god och hälsosam miljö. Som part till konventionen ska Sverige garantera att allmänheten har rätt att ta del av miljöinformation och rätt att, under de förutsättningar som anges i konventionen, delta i beslutsprocesser om miljön. Konventionen innehåller även bestämmelser som ger den berörda allmänheten tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Sverige är skyldig att se till att handlingar och underlåtenheter av personer och myndigheter som strider mot miljölagstiftningen kan prövas av domstol eller i administrativ ordning. Med berörd allmänhet avses bl.a. sådana organisationer i det civila samhället som främjar miljöskydd.
Det är en allmän förvaltningsrättslig princip att förvaltningsmyndigheters beslut som innebär någon form av rättsverkan ska kunna överklagas av den som berörs av beslutet. När det gäller frågor om jakt på arter som, liksom vargen, omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv har såväl EU-domstolen som Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast att enskilda, bl.a. miljöorganisationer, måste ha möjlighet att få frågor om huruvida skyldigheterna i direktivet uppfylls på nationell nivå prövade i domstol. Beslut om jakt på arter som omfattas av art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet ska därför kunna prövas i domstol. Detta ligger i linje med den inom svensk rätt sedan länge bärande tanken bakom miljöorganisationers talerätt, nämligen att de företräder allmänna intressen.
Regeringen anser att det är viktigt att stärka allmänhetens tillgång till miljöinformation, rättslig prövning och medverkan i beslutsprocesser. Varje åtgärd måste dock naturligtvis föregås av en noggrann avvägning mellan olika intressen och utifrån sina respektive förutsättningar. Det finns flera exempel på frågor som bereds av regeringen som rör allmänhetens tillgång till rättslig prövning, bland annat miljöorganisationers klagorätt i miljöbalken. Frågor om tillgång till rättslig prövning ingår också i den rättsliga översyn av skogsvårdslagen som nu genomförs.
Stockholm den 21 juni 2017
Karolina Skog
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.