Resurser till försvaret
Skriftlig fråga 2016/17:164 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-10-18
- Överlämnad
- 2016-10-20
- Anmäld
- 2016-10-21
- Sista svarsdatum
- 2016-10-26
- Svarsdatum
- 2016-10-27
- Besvarad
- 2016-10-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesminister Margot Wallström var den 15 oktober 2016 gäst i Sveriges Radio P1:s lördagsintervju.
I intervjun diskuterades Sveriges försvar och svensk säkerhetspolitik. Frågan om det svenska försvaret och resurser till försvaret kom upp på agendan.
Ministern argumenterade för ett ökat samarbete med USA och Nato, samtidigt som ministern anser oss vara alliansfria. Ministern var också mycket tydlig med att ett medlemskap i Nato inte var aktuellt.
Ministern argumenterade för att det skulle krävas mer resurser till det svenska försvaret om Sverige skulle bli medlem i försvarssamarbetet Nato. Ministern påpekade också i intervjun att Sveriges säkerhetsläge är försämrat och att det är bra att vi satsar mer pengar på försvaret.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Anser ministern att vi skulle behöva satsa mer på försvaret vid ett svenskt Natomedlemskap än om vi skulle vara alliansfria och behöva möta framtidens säkerhetsutmaningar själva utan solidariska säkerhetsgarantier från de övriga Natoländerna?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:164 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:164 av Lotta Olsson (M) Resurser till försvaret
Lotta Olsson har frågat mig om jag anser att vi skulle behöva satsa mer på försvaret vid ett svenskt Natomedlemskap än om vi skulle vara alliansfria och behöva möta framtidens säkerhetsutmaningar själva utan solidariska säkerhetsgarantier från de övriga Natomedlemmarna.
Regeringen har varit tydlig med att den militära alliansfriheten är grundläggande i Sveriges säkerhetspolitik. Sveriges militära alliansfrihet förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga, viket bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.
Den försvarspolitiska inriktningen för 2016-2020 visar att vi tar vårt ansvar för säkerheten i vårt närområde och prioriterar att stärka den nationella försvarsförmågan.
Mot bakgrund av den försämrade säkerhetspolitiska utvecklingen sedan våren 2014 har riksdagen med bred majoritet fattat beslut om att förstärka det svenska försvaret. Under perioden fram till och med 2020 tillförs drygt 10 miljarder kronor som en del av den breda politiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderater-na, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Tillsammans med tidigare beslut innebär detta att försvarets ekonomi förstärks med totalt 17 miljarder kronor under inriktningsperioden, jämfört med 2014 års nivå.
Låt mig också påminna om att oavsett om ett land ingår i Nato eller inte har landet i fråga i första hand ett eget ansvar för att kunna försvara sitt eget territorium. Enligt artikel 3 i Washingtonfördraget, så är de egna försvarsansträngningarna centrala för varje land som ingår i alliansen.
Stockholm den 27 oktober 2016
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.