Nyanlända elevers möjlighet att klara svensk skola
Skriftlig fråga 2016/17:1674 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-06-22
- Överlämnad
- 2017-06-26
- Anmäld
- 2017-06-27
- Sista svarsdatum
- 2017-07-12
- Svarsdatum
- 2017-07-13
- Besvarad
- 2017-07-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Regeringen har fått en rad förslag från den särskilda utredaren Ebba Östlin om hur elever som kommer till Sverige i årskurs 7–9 ska klara av att bli behöriga till den svenska gymnasieskolan. Förslag för att ändra den rådande trenden med få behöriga är minst sagt viktig, då enbart 30 procent av de nyanlända 15–16-åringarna var behöriga till gymnasieskolan under hösten 2016, vilket kan jämföras med 91 procent för svenskfödda.
Bland de förslag som redovisats finns exempelvis individuella studieplaner och längre lovskolor, vilket i sammanhanget kan tyckas vara mycket positiva och behövliga åtgärder. Vad som dessvärre också föreslås är att elever i stället för underkänt ska få skriftliga omdömen, som följd av att det annars kan kännas stigmatiserande.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Är det rimligt att någon elev i den svenska skolan ska få skriftliga omdömen i stället för betyg som följd av en eventuell stigmatisering, och är det i sådana fall försvarbart med olika behandling av elever beroende på varifrån de kommer?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1674 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2017/02883/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1674 av Markus Wiechel (SD) Nyanlända elevers möjlighet att klara svensk skola
Markus Wiechel har frågat mig om det är rimligt att någon elev i den svenska skolan ska få skriftliga omdömen i stället för betyg som följd av en eventuell ”stigmatisering”, och är det i sådana fall försvarbart med olika behandling av elever beroende på varifrån de kommer?
Regeringen genomför flera olika insatser för att en så stor andel som möjligt av eleverna ska nå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det inkluderar tidiga insatser, ökad attraktivitet för läraryrket och investeringar för en jämlik skola.
Enligt Statens skolverkes statistik ökar behörigheten för grundskoleelever som är födda i Sverige, för de som invandrat till Sverige före ordinarie skolstart, för elever som invandrat och börjat i årskurs 1–5 samt för elever som invandrat och börjat i årskurs 6–9. Det finns dock mycket kvar att göra, inte minst för de elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser.
Därför tillsatte regeringen 2016 utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser. I juni 2017 överlämnades utredningens betänkande (SOU 2017:54). Utredningen konstaterar att elever som anländer under den senare delen av grundskoletiden inte hinner få samma undervisningstid i alla ämnen som elever som påbörjar den obligatoriska skolan vid ordinarie tidpunkt. Det gör att dessa elever inte har samma förutsättningar att nå kunskapskraven. Utgångspunkten är alltså elevernas undervisningstid, inte ursprung.
Mot den bakgrunden ges en mängd förslag, däribland att nyanlända elever som börjar sin skolgång efter ordinarie skolstart ska få ett skriftligt omdöme i stället för terminsbetyget F. Utredningens motiv för det specifika förslaget är inte att åtgärda en eventuell stigmatiserande effekt. I stället handlar det om att synliggöra elevernas utveckling och kunskapsnivå. Flertalet huvudmän framför att eleverna visar stort engagemang och lägger ner mycket tid för att hinna ikapp jämnåriga elever men att deras insats ändå kan resultera i underkända betyg. För att ändå kunna ge en indikation på hur mycket eleverna har lärt sig och utvecklats bedömer utredningen att det finns skäl att för de berörda eleverna ge annan skriftlig information om kunskapsutvecklingen. Jag delar utredningens bedömning att det finns ett värde i att elevers kunskapsnivå synliggörs inför deras fortsatta skolgång.
När det gäller det specifika förslaget så kommer regeringen att ta ställning till detta och övriga förslag i betänkandet efter att remissynpunkter har inhämtats.
Stockholm den 13 juli 2017
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.