Underskott inom offentlig välfärd
Skriftlig fråga 2016/17:1720 av Isabella Hökmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-07-04
- Överlämnad
- 2017-07-05
- Sista svarsdatum
- 2017-07-19
- Svarsdatum
- 2017-08-15
- Besvarad
- 2017-08-15
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Offentligt finansierade välfärdsverksamheter, som primärvård och hemtjänst, dras årligen med stora underskott. Det är anmärkningsvärt att det talas så lite om det; det är snarare mer fokus på väldrivna verksamheter som visar god kvalitet och som drivs med visst överskott. En anmärkningsvärd prioritering i debatten om hur välfärdens resurser ska komma bättre till hands.
Tre fjärdedelar av landstingen som driver egen primärvård dras med förluster. Slutsumman för alla landstings primärvårdsverksamheter för 2015 landade på en förlust på 421 miljoner.
När det gäller de stora sjukhusen är redovisningen mer knapphändig. Dock visade en kartläggning från 2014 på att bara 4 av de 19 kartlagda sjukhusen gick med överskott.
Regeringen hanterar nu Reepalus välfärdsutredning. Det finns dock utrymme att tänka om och skifta fokus, från ensidig jakt på välskötta verksamheter till att fokusera på en välfärd med hög kvalitet och där nolltolerans mot underskott bör vara den rimliga prioriteringen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Hur avser statsrådet att agera för att utvärdera de förluster som drabbar svensk välfärd genom de underskott som präglar många offentliga välfärdsverksamheter?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1720 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Dnr Fi2017/02952/K | ||
Finansdepartementet |
Civilministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1720 av Isabella Hökmark (M) Underskott inom offentlig välfärd
Isabella Hökmark har frågat mig hur jag avser agera för att utvärdera de förluster som drabbar svensk välfärd genom de underskott som präglar många offentliga välfärdsverksamheter.
I Sverige finns en lång tradition av kommunal självstyrelse som ytterst handlar om att genom folkvalda beslutande församlingar ge möjlighet till inflytande över gemensamma angelägenheter. Denna möjlighet till inflytande innefattar samtidigt ett krav på ansvarstagande hos kommuner och landsting. Varje enskild kommun och landsting ansvarar t.ex. för sin egen ekonomi. Ett grundläggande krav enligt kommunallagen (1991:900), förkortad KL, för den ekonomiska förvaltningen är att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter och som huvudregel upprätta sin budget så att intäkterna överstiger kostnaderna (8 kap. 1 och 4 §§ KL).
Även om kommunerna och landstingen ansvarar för sin egen ekonomi och verksamhet är det viktigt att de ges goda grundläggande förutsättningar för att klara av sitt uppdrag. En stabil ekonomi är en viktig del i detta. Trots att den sammantagna bilden av kommunsektorns ekonomi är övervägande positiv står många kommuner och landsting inför stora utmaningar, vilket kräver ett effektivt resursutnyttjande.
Regeringen värnar välfärden och har under mandatperioden tillfört sektorn medel. Exempelvis tillfördes kommunsektorn 9,8 miljarder kronor hösten 2015. Vidare tillför regeringen sektorn 10 miljarder kronor fr.o.m. 2017 som ett permanent tillskott för att ge sektorn långsiktiga förutsättningar att utveckla välfärden. Regeringen följer noga utvecklingen i kommunsektorn och avser att återkomma om ytterligare investeringar i välfärden.
Stockholm den 15 augusti 2017
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.