Bottentrålning i Östersjön
Skriftlig fråga 2016/17:1722 av Isabella Hökmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-07-04
- Överlämnad
- 2017-07-06
- Svarsdatum
- 2017-07-20
- Sista svarsdatum
- 2017-07-20
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Tillståndet för Östersjötorsken beskrivs av organisationen Baltic Sea 2020 som allvarligt. Enligt dem är tillståndet nu så allvarligt att de vetenskapliga modeller, som förvaltningsplan och kvoter baserats på, inte längre kan användas eftersom torskarna växer för långsamt för att kunna åldersbestämmas.
Man påpekar att bottentrålning har bidragit till att flera lokala torskbestånd försvunnit längs den svenska västkusten, därtill bestånd som en gång fanns i norra Östersjön. Dock framhåller man goda exempel som Öresund där det finns ett normalt torskbestånd men där det råder trålförbud av sjösäkerhetsskäl.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av de konsekvenser som bottentrålning innebär för Östersjötorskens existens och vanliga fiskares möjligheter till försörjning?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1722 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2017/04672/FJR | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1722 av Isabella Hökmark (M) Bottentrålning i Östersjön
Isabella Hökmark har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta med anledning av de konsekvenser som bottentrålning innebär för Östersjötorskens existens och vanliga fiskares möjligheter till försörjning.
Det är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd som anger ramarna för förvaltningen av de två torskbestånden i Östersjön. Den fleråriga planen syftar till att uppnå de mål som anges i den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt genom att tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen, och bidra till att nyttjandet av de arter som omfattas av planen sker på ett sådant sätt att populationerna återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer maximalt hållbart nyttjande (MSY). Planen ska även bidra till att underlätta genomförandet av landningsskyldigheten genom att i möjligaste mån undvika och reducera oönskade fångster. Vidare är det rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund som definierar vilka redskap som får nyttjas vid torskfiske i Östersjön.
De senaste åren har mycket arbete genomförts i Sverige med att utveckla alternativa fiskemetoder och att anpassa redskapen till att bli mer selektiva. Det är viktigt att detta arbete fortgår, och det har brett stöd inom fiskerinäringen. Svenska fiskare utvecklade 2015 bl.a. en alternativ utformning av en av de i dag tillåtna trålarna för torskfiske i Östersjön. Det alternativa redskapet utvärderades av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som presenterade sin rapport våren 2017. Rapporten slog fast att redskapsförsök visade på en bättre storleksselektivitet än de trålar som idag är tillåtna enligt förordning (EG) nr 2187/2005. På grundval av de svenska redskapsförsöken och SLU:s rapport, och i enlighet med det regionaliserade förfarandet som beskrivs i den gemensamma fiskeripolitiken, har det regionala forumet för Östersjön, Baltfish, rekommenderat kommissionen att i en delegerad akt tillåta att den alternativa trålutformningen används. Kommissionen förväntas presentera en delegerad akt hösten 2017.
Internationella havsforskningsrådet (ICES) presenterade sin rådgivning avseende beståndssituationen för torsk i Östersjön för 2018 den 31 maj 2017. Enligt ICES rådgivning för 2018 ligger det västra torskbeståndet under MSY-nivån. När det gäller det östra torskbeståndet kan ICES, på grund av bristfällig biologisk information, inte genomföra en fullständig beståndsanalys och har därför inte lämnat någon information om fiskeridödlighet för 2018.
När fiskemöjligheterna i Östersjön för 2018 ska fastställas hösten 2017 kommer jag att agera för att fiskemöjligheterna för torsk i Östersjön för 2018 sätts i enlighet med Östersjöplanen och den gemensamma fiskeripolitikens MSY-mål samt att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för beslutet. Jag kommer även fortsätta att verka för mer hållbara fiskemetoder och redskap i syfte att underlätta den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet. Allt detta i syfte att uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av torsken i Östersjön. Hållbara bestånd är förutsättningen för en skälig inkomst för våra fiskare och tillgång till hälsosamma livsmedel för konsumenterna.
Stockholm den 13 juli 2017
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.