Till innehåll på sidan

Vikten av att inte bromsa digitalisering av vård

Skriftlig fråga 2016/17:1744 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-07-19
Överlämnad
2017-07-19
Sista svarsdatum
2017-08-02
Svarsdatum
2017-08-09
Besvarad
2017-08-09
Anmäld
2017-08-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Genom Datainspektionens beslut att stoppa det personliga hälsokontot försvagas arbetet mot digitaliserad vård och ökat patientinflytande.

När det personliga hälsokontot som var planerat att lanseras 2016 drogs tillbaka på grund av yttranden från Datainspektionen oroar och förvirrar det vård-Sverige. Förvirringen uppstår delvis på grund av att Datainspektionen alls yttrat sig i ett ärende som ännu inte har lanserats. I sin roll som statens tillsynsmyndighet, under regeringen, torde det vara rimligare att avvakta till dess det finns ett konkret fall att ta ställning till. Utöver detta ställer sig exempelvis ansvariga statliga myndigheten, E-hälsomyndigheten frågande till att man kan bryta mot personuppgiftslagen samt offentlighets- och sekretesslagen när det föreslagna kontot baseras på, frivillighet.

Regeringens instruktioner kortsluter riksdagens och regeringens beslut. Det duger inte.

Det är olyckligt att förbättringar som ökar patientinflytande, patientinsyn och utvecklar digitala hälso- och sjukvården, försenas på grund av otydlighet. Drar inte statens myndigheter åt samma håll? Naturligtvis ska personlig integritet värnas, oavsett om det är i fysiska register eller digitala sådana. Tydligare regelverk och regler som är anpassade för det digitala samhället är i dagens samhälle inte ovanligt eller ohanterligt. Att bara säga nej och bromsa, leder inte utvecklingen framåt.

För att patientsäkert och effektivt säkerställa att utveckling och digitalisering av hälso- och sjukvården inte bromsas upp krävs politiskt ledarskap. På vilket sätt ska Sverige bli världsledande på e-hälsa år 2025 som riksdag och regering har att verkställa, om regeringen inte tydliggör olika statliga myndigheters uppdrag och är tydlig med vad målet är. Ökat nationellt politisk ledarskap som främjar nationell samordning samt konkreta förslag för att förbättra regelverk måste komma till stånd.

 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

Vilka konkreta åtgärder avser ansvarigt statsråd att vidta med anledning av det stoppade personliga hälsokontot för att säkerställa att digitalisering i vården inte avstannar, och på vilket sätt ska Sverige bli världsledande på e-hälsa om det inte kommer patienten till del ?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1744 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2017/04188/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1744 av Cecilia Widegren (M) Vikten av att inte bromsa digitalisering av vård

Cecilia Widegren har frågat bostads- och digitaliseringsministern vilka konkreta åtgärder han avser att vidta med anledning av det stoppade personliga hälsokontot för att säkerställa att digitaliseringen i vården inte avstannar, och på vilket sätt Sverige ska bli världsledande på e-hälsa om det inte kommer patienten till del. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Målet för regeringens it-politik att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och e-hälsofrågorna är som frågeställaren vet viktiga för regeringen. Överenskommelsen med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om Vision E-hälsa 2025 och regeringens uppdrag till E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen att underlätta tillämpningen av gällande regelverk vid utveckling av e-hälsolösningar är exempel på detta. E-hälsomyndigheten har även regeringens uppdrag att i samverkan med VINNOVA ta fram en långsiktig plan för förvaltning av e-hälsostandarder i Sverige.

E-hälsomyndigheten har nyligen redovisat den förstudie regeringen beställt om hur en nationell läkemedelslista kan realiseras. Myndigheten ska också genomföra förberedande insatser som ligger inom myndighetens ansvarsområde så att arbetet med nationella läkemedelslistan kan påbörjas snarast möjligt när regeringen genomfört nödvändigt utredningsarbete.

Regeringen bidrar även till finansiering och styrning av de nationella kvalitetsregistren och har tecknat en överenskommelse med SKL om stöd till nationella kvalitetsregister under 2017. Regeringen har dessutom tilldelat medel till SKL för att utreda och lämna förslag på hur IT-relaterade frågor för nationella kvalitetsregister från och med 2018 tydligare kan integreras i landstingens gemensamma e-hälsoarbete.

Jag har noterat att E-hälsomyndigheten har överklagat Datainspektionens beslut. Jag kan inte ha synpunkter på dessa myndigheters handläggning.

Stockholm den 9 augusti 2017

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.