Fängslandet av människorättsförsvarare i Turkiet
Skriftlig fråga 2016/17:1752 av Sofia Damm (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-07-20
- Överlämnad
- 2017-07-20
- Besvarad
- 2017-08-03
- Sista svarsdatum
- 2017-08-03
- Svarsdatum
- 2017-08-03
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Vi kan konstatera hur Turkiet går i en alltmer auktoritär riktning. Det är viktigt att följa utvecklingen i detta viktiga land, bron mellan Europa och Mellanöstern. Turkiet är en strategisk partner som besitter en central energi- och migrationspolitisk roll för Europa. Men vi kan inte se på eller rent utav tystna i vår kritik när president Erdogan styr landet bort från demokratiska principer och fängslar oliktänkande. Sedan kuppförsöket har ett hundratal tv-kanaler, tidningar och radiostationer stängts. Journalister har fått sparken, en del har fängslats. Dessutom har över 100 000 personer inom den offentliga sektorn avskedats godtyckligt uppger Amnesty International.
Som ett led i denna oroande utveckling häktades den 18 juli sex människorättsaktivister, bland annan en tysk och en svensk medborgare och Amnesty i Turkiets verksamhetschef Idil Elser.
Enligt Amnesty Sverige utreds dessa personer för medlemskap i väpnad terrororganisation, vilket man menar är helt ogrundat och politisk motiverat. Den gripne svenskens fru har berättat för Sverige Radio (17/7) att hennes man inte mår särskilt bra och är rädd för att inte bli frisläppt.
Detta sker bara veckor efter att Amnestys ordförande i Turkiet Tanner Kilic greps och anklagades för medlemskap i en terrororganisation. Detta är en tydlig upptrappning på jakten av oliktänkande och demokratifrämjande röster i landet.
Amnesty International i Turkiet riskerar nu att försvagas kraftigt. Utan civilsamhällesorganisationer som denna går Turkiet mot en alltmer auktoritär regim med återkommande kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Sverige har en lång tradition av och en viktig roll i att påverka och stå upp för mänskliga rättigheter, exempelvis genom EU. Det är också EU som bidrar med mångmiljonbelopp till Turkiet för landets flyktingmottagning. Detta är ett viktigt avtal, men Sverige och EU måste också kunna lyfta frågor som rör turkiska medborgare och hur dessa behandlas av den turkiska staten.
Den tyska regeringen har krävt ett omedelbart frisläppande och utrikesministern har kallat till sig Turkiets ambassadör.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka åtgärder vidtar utrikesministern och regeringen för att sätta press på Turkiet att värna demokrati och mänskliga rättigheter och för att Amnestys och andra organisationers människorättsförsvarare omedelbart ska frisläppas?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1752 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1752 av Sofia Damm (KD) Fängslandet av människorättsförsvarare i Turkiet
Sofia Damm har frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen vidtar för att sätta press på Turkiet att värna demokrati och mänskliga rättigheter och för att Amnestys och andra organisationers människorättsförsvarare omedelbart ska frisläppas.
Regeringen ser med djup oro på utvecklingen i Turkiet, inte minst vad gäller demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
Frihetsberövandet av den svenske människorättsförkämpen Ali Gharavi och nio andra civilsamhällesaktörer som greps i Turkiet den 5 juli är ytterst allvarligt. Det är vår uppfattning att Gharavi och de andra gripna befann sig i Turkiet för att delta i ett fredligt seminarium om internetfrihet och mänskliga rättigheter. Detta är grundläggande och viktigt människorättsarbete.
Ända sedan Gharavi greps har arbete pågått oförtrutet med fallet, på Utrikesdepartementet och genom våra utlandsmyndigheter i Istanbul och Ankara. Regeringen förutsätter att Gharavi släpps om inte grunden för anklagelsen kan klargöras. Efter upprepade krav om konsulärt tillträde beviljades detta och genomfördes av det svenska generalkonsulatet i Istanbul den 24 juli. Arbete med fallet sker i nära samarbete med Tyskland eftersom en av de frihetsberövade personerna är tysk medborgare. Jag har talat med min tyska kollega och beslutat att vi gemensamt ska framföra vår kritik och våra krav till turkiska regeringen i Ankara. En sådan demarche ägde rum den 26 juli i Ankara.
Regeringen driver också att EU i sin dialog med Turkiet tar upp Gharavis och andra häktade människorättsförkämpar och journalisters fall, något som EU:s höga representant och vice ordförande i Kommissionen Federica Mogherini gjorde senast i samband med EU och Turkiets högnivådialogmöte i Bryssel den 25 juli. Regeringen är även aktiv för att andra internationella fora, inte minst Europarådet, tar upp fallen och välkomnar de många skarpa uttalanden som världsledare och internationella organisationer gjort i frågan. Utrikesdepartementet står därutöver i löpande kontakt med Gharavis anhöriga, hans advokat och Amnesty International. Dessa frihetsberövanden är en fortsättning på en längre tid av åtgärder mot representanter för organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Turkiet. Ett välmående civilsamhälle, liksom fri media och opposition, är en förutsättning för ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle. Mötes- och yttrandefriheten måste respekteras.
Sverige fortsätter enskilt, tillsammans med andra länder och genom internationella organisationer att till turkiska företrädare understryka det oroväckande i gripandena av människorättsaktivister, oppositionspolitiker, journalister och civilsamhällesaktörer. Sverige driver på för att EU och dess medlemsstater fortsatt agerar för återupprättandet av respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer i Turkiet. En gemensam linje inom EU är viktig i frågor som rör civilsamhällets roll och rättigheter. Inom ramen för Sveriges bilaterala reformstöd till Turkiet ingår även i fortsättningen att stärka insatserna för att öka kapaciteten hos det civila samhället, media och andra förändringsaktörer.
Stockholm den 28 juli 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.