Transoceana direktanlöp av fartyg till Göteborg och Sverige
Skriftlig fråga 2016/17:1856 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-08-29
- Överlämnad
- 2017-08-30
- Anmäld
- 2017-08-31
- Svarsdatum
- 2017-09-13
- Sista svarsdatum
- 2017-09-13
- Besvarad
- 2017-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn och ett nav för logistik och handel i Sverige. Transporter till och från Sverige är avgörande för svenska företag och svensk ekonomi. En stor del av det gods som importeras och exporteras passerar Göteborg. Exempelvis har ungefär sex av tio containrar som ska till eller från Sverige passerat via containerhamnen i Göteborg, före hamnkonflikten.
Containerhamnen i Göteborg har lamslagits av en arbetskonflikt under drygt ett år. Effekterna av konflikten är stora för hamnens kunder, företag i Sverige och utomlands. Många företag har tvingats att hitta nya vägar att transportera sitt gods, ofta med lastbil till andra hamnar i andra länder. Transportkostnaderna ökar liksom miljöpåverkan. Det påverkar i sin tur svensk konkurrenskraft negativt.
Dessutom, liksom som en effekt av läget i hamnen, har flera rederier beslutat och gett besked att de slutar köra stora fartyg till Göteborg. Det är mycket oroande. Så kallade transoceana direktanlöp, alltså att fartyg körs från Göteborg direkt till stora hamnar i Asien eller Amerika, har länge varit en hörnsten i effektiva logistikupplägg för svensk industri och andra företag. Detta krackelerar nu stegvis. Sverige som land riskerar att i närtid stå utan sådana direkta fartygslinjer till viktiga marknader.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta givet hamnkonflikten för att Sverige även fortsatt ska kunna ha fungerande logistikflöden med transoceana direktanlöp av fartyg till Göteborg och Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1856 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2017/01696/ARM | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1856 av Lars Hjälmered (M) Transoceana direktanlöp av fartyg till Göteborg och Sverige
Lars Hjälmered har frågat statsrådet Tomas Eneroth vilka åtgärder stadsrådet avser att vidta givet hamnkonflikten för att Sverige även fortsatt ska kunna ha fungerande logistikflöden med transoceana direktanlöp av fartyg till Göteborg och Sverige. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.
Jag delar Lars Hjälmereds uppfattning att Göteborgs Hamn är ett transportnav för en stor del av Sveriges logistik och handel. Det är av avgörande betydelse att hamnens del i transportkedjan kan fungera på ett effektivt sätt. Situationen i Göteborgs Hamn är allvarlig. Konflikten i containerterminalen påverkar inte bara hamnens kunder och de företag som transporterar varor till och från hamnen. Den riskerar också att hota Sveriges konkurrenskraft och svenska jobb om företag inte har tillgång till en hamn med Göteborgs kapacitet.
När det gäller sjöfarten generellt och att stärka dess konkurrenskraft pågår arbete inom regeringen på olika områden bl.a. med den nationella, trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för åren 2018–2029. I detta arbete vill regeringen främja en överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg. Trafikverket har nyligen redovisat ett förslag till ny plan som bereds inom Regeringskansliet.
Regeringens satsning på järnvägsunderhåll främjar även sjöfarten då mycket gods till och från hamnarna går med järnväg. Även olika typer av förenklingsåtgärder är också ett prioriterat område för regeringen. Vad gäller sjöfarten pågår vid Transportstyrelsen bl.a. ett arbete med att enhetligt riskbedöma dagens lotsleder på ett mer ingående sätt och sett utifrån dagens fartygstrafik.
I Göteborgs Hamn kan ingen annan än parterna lösa den akuta situationen. Det vilar därför ett mycket stort ansvar på parterna i konflikten att snabbt komma överens om en lösning. De medlare som Medlingsinstitutet utsåg för att medla i konflikten har avslutat sitt uppdrag då en framgångsrik medling inte gick att uppnå. Det utesluter inte att staten genom Medlingsinstitutet återigen kan vara behjälplig genom ytterligare medling.
Den långvariga arbetsmarknadskonflikten i Göteborgs Hamn är ett exempel på en situation där den svenska modellen inte fungerar tillfredsställande. Regeringen beslutade därför den 22 juni 2017 att tillsätta en utredning om en översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. En särskild utredare ska bl.a. analysera och ta ställning till om det är möjligt och lämpligt att begränsa rätten att vidta stridsåtgärder i andra syften än att reglera villkor i ett kollektivavtal. Utredaren ska också se över om det behövs förändringar av fredspliktsreglerna i situationer när en arbetsgivare, som är bunden av ett kollektivavtal i förhållande till en arbetstagarorganisation, utsätts för stridsåtgärder av en annan arbetstagarorganisation.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2018. En utredare är utsedd och har påbörjat arbetet.
Stockholm den 13 september 2017.
Ylva Johansson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.