Avhysning i praktiken

Skriftlig fråga 2016/17:1863 av Lars Beckman (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-08-30
Överlämnad
2017-08-31
Anmäld
2017-09-07
Svarsdatum
2017-09-14
Sista svarsdatum
2017-09-14
Besvarad
2017-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Den 1 juli i år ändrade Sveriges riksdag reglerna för avhysning. Tanken är att det ska vara lättare för markägare att avhysa personer som inte följer reglerna för allemansrätten. Att få sin mark ockuperad av exempelvis bärplockare som utför sina behov på markägarens domäner, eller som eldar och skräpar ned, är inte en tillfredställande situation.

I Hela Hälsingland den 25 augusti 2017 säger polisen att det inte är en prioriterad åtgärd att bistå markägare som har fått sin mark ockuperad och att det kan ta tid för polisen att ingripa. Det var inte tanken med den förändring som riksdagen gjorde, tvärtom, tanken var att om allemansrätten ska kunna bevaras så är det av avgörande betydelse att våra myndigheter agerar när intrång/ockupation sker av mark.

Markägaren säger i samma artikel uppgivet. Jag har pratat med Kronofogden som sa att det gick att gå genom polisen för att snabba på. Så jag har pratat med polisen och de har varit här och tittat, men jag har inte fått några mer svar. Man känner sig maktlös.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Anser ministern att lagen i praktiken fungerar som det är tänkt för att bistå markägare som får sin mark ockuperad?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1863 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2016/17:1863 av Lars Beckman (M) Avhysning i praktiken

Lars Beckman har frågat mig om jag anser att lagen i praktiken fungerar som det är tänkt för att bistå markägare som får sin mark ockuperad.

Regeringen har under mandatperioden sett de svårigheter som följer med otillåtna bosättningar och tagit flera initiativ till åtgärder. Den 1 juli 2017 trädde ett nytt regelverk för avlägsnande av otillåtna bosättningar i kraft. De nya reglerna ska göra processen hos Kronofogdemyndigheten betydligt enklare. Syftet är att markägare snabbare ska kunna få tillbaka besittningen till sin mark samtidigt som de som uppehåller sig på platsen tillförsäkras en rättssäker process.

Vid sidan av möjligheten att som markägare vända sig till Kronofogdemyndigheten har Polismyndigheten ett ansvar för att ingripa i de fall en markägare gör en anmälan om en otillåten bosättning. En praktisk vägledning för åtgärder i samband med ingripanden mot otillåtna bosättningar har tagits fram inom Polismyndigheten för att säkerställa ett juridiskt korrekt, enhetligt och effektivt polisarbete i hela landet. Det är viktigt att Polismyndigheten agerar i ett tidigt skede av en etablering och att sociala myndigheter får kännedom om förhållandena. Särskild hänsyn bör också tas till om barn kan antas finnas i den otillåtna bosättningen.

Regeringen har tidigare föreslagit och aviserat tillskott till Polismyndigheten på sammanlagt drygt 2,7 miljarder kronor under perioden 2017–2020. Utöver det avser regeringen att satsa ytterligare drygt 7 miljarder kronor på Polismyndigheten under de kommande tre åren. Det är dock Polismyndighetens ansvar att fördela och organisera de resurser som finns inom myndigheten på det sätt som bedöms lämpligt.

Riksdagen har uppmanat regeringen att senast årsskiftet 2017/2018 ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av den reglering om avlägsnande av otillåtna bosättningar som trädde i kraft den 1 juli 2017. Jag delar uppfattningen att en uppföljning av det nya regelverket behövs och kommer att ta sådana initiativ. Eftersom det nya regelverket för Kronofogdemyndighetens hantering av otillåtna bosättningar varit i kraft så kort tid är det dock svårt att redan nu uttala sig om det har fått avsedd effekt.

Stockholm den 13 september 2017

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.