Översyn av skogsnäringen

Skriftlig fråga 2016/17:255 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-10-28
Överlämnad
2016-10-31
Anmäld
2016-11-08
Svarsdatum
2016-11-09
Sista svarsdatum
2016-11-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Ett problem med skogsnäringen i norra delen av Sverige är angrepp av granrost och skvattram. Sporerna på granbarren sprids vidare till skvattramblad, vilka angrips och faller av. Den påföljande våren sprids sporer från de angripna skvattrambladen på marken till granens unga årsbarr. Livscykeln är därmed ettårig enligt SLU.

Törskatesvampen angriper tall, och när tallarna blivit angripna dör de efter ett tag, vilket kan ta allt från några få till 30 år, och tillväxten hämmas. Ju yngre plantan är desto fortare dör den. Det är kostsamt när tall planteras och svampen får fäste. Det kostar runt 7 000 kronor per hektar att plantera skog. Det är stora summor för skog som det inte kommer att bli något av. Det är pengar som försvinner i tomma intet till ingen nytta alls.

Det behövs en översyn över skogsnäringen beträffande röjning, återbeskogning och åtgärder för att stoppa – och förhindra – nya skadeangrepp och minimera spridning av desamma. Olika regioner och områden har olika förhållanden, och därför är det viktigt att upprätthålla skogssektorns möjligheter att se till det lokala och regionala vad gäller olika insatser för frisk och hållbar skog som ger ökad tillväxt i hela landet.

Skogsnäringen är betydelsefull för svensk ekonomi och utgör en viktig exportnäring. Det finns potential i att förbättra skogsnäringen genom att sköta naturen på rätt sätt för att ge skogen möjlighet att ge en större utdelning med långsiktig hållbarhet.

Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Är statsrådet beredd att agera för att förhindra vidare skadeangrepp och minimera spridning av dessa så att landet kan ha en långsiktighet med hållbar och kvalitativ skog?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:255 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Dnr N2016/06781/SK

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:255 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Översyn av skogsnäringen

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag är beredd att agera för att förhindra vidare skadeangrepp och minimera spridning av dessa så att landet kan ha en långsiktighet med hållbar och kvalitativ skog.

Det är viktigt att minska risken för att nya växtskadegörare, som kan ge allvarliga skador, introduceras. Därför har kraven på förebyggande åtgärder stärkts i den nya EU-lagstiftningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare som Sverige varit med att förhandla fram, och som väntas träda i kraft runt årsskiftet och börja tillämpas tre år senare. Bland kraven på förebyggande åtgärder kan nämnas ökade krav på inventeringar för att möjliggöra tidigare upptäckt av nya växtskadegörare så att åtgärder kan sättas in så tidigt som möjligt. Därmed förstärks möjligheten att lyckas med utrotning av växtskadegöraren innan den gett upphov till allvarliga skador på skogen. En nyhet är också möjligheter att på basis av en preliminär riskvärdering vidta tidsbegränsade åtgärder avseende import av produkter som kan innehålla nya skadegörare, det krävs alltså inte en fullständig riskvärdering. Dessutom innebär den nya lagstiftningen tydligare krav på medlemsstaten att agera vid ett angrepp.

När det gäller befintliga skadegörare i skog tillhandahåller Skogsstyrelsen information om hur de kan hållas på en så låg nivå som möjligt och hur de negativa effekterna av dem kan förebyggas och minskas. Skogsstyrelsen utvecklar hållbara och kostnadseffektiva skogsskyddsstrategier mot olika växtskadegörare genom sina skogsskadesamordnare.

Genom den nya växtskyddslagstiftningen på EU-nivå har Sverige vidtagit åtgärder för att förhindra angrepp av nya växtskadegörare.

Stockholm den 9 november 2016

Sven-Erik Bucht

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.