Sysselsättningsfasen
Skriftlig fråga 2016/17:315 av Elisabeth Svantesson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-11
- Överlämnad
- 2016-11-14
- Anmäld
- 2016-11-15
- Svarsdatum
- 2016-11-23
- Sista svarsdatum
- 2016-11-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Sedan regeringen stoppade nya anvisningar till sysselsättningsfasen (tidigare fas 3) har antalet deltagare minskat med omkring 20 000 personer. Samtidigt har de extratjänster som varit tänkta att ersätta sysselsättningsfasen bara blivit drygt 1 000.
Nyligen gick ett tjugotal organisationer i den ideella sektorn ut med ett öppet brev till Arbetsförmedlingens generaldirektör i vilket de påtalar att de människor som står längst ifrån arbetsmarknaden växer i antal och att de inte får något stöd. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fattar just nu allt färre beslut om att anvisa människor till idéburna organisationer och våra verksamheter. När nu den gamla åtgärden Fas3 inte längre används får de personer som tidigare varit sysselsatta i idéburna organisationer oftast gå hemma, skriver man bland annat.
Jag har själv tagit del av fall där deltagare i sysselsättningsfasen skickats hem mot sin vilja – till sysslolöshet. Att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden får gå hemma i stället för att befinna sig i en arbetsplatsmiljö med kollegor och sysselsättning är allt annat än önskvärt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka åtgärder avser arbetsmarknads- och etableringsministern att vidta för att se till att den pågående avvecklingen av sysselsättningsfasen inte passiviserar människor?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:315 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2016/02152/A | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:315 av Elisabeth Svantesson (M) Sysselsättningsfasen
Elisabeth Svantesson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att se till att den pågående avvecklingen av sysselsättningsfasen inte passiviserar människor.
Varje människa är en resurs och alla som kan arbeta ska arbeta. Ett arbete innebär möjlighet till egenförsörjning, tillhörighet, gemenskap, och makt att forma sitt liv och sin framtid. Därför är regeringens högsta prioritering att fler människor ska komma i arbete.
Trots den goda utvecklingen på svensk arbetsmarknad kvarstår det faktum att sammansättningen bland de arbetslösa har förändrats och att arbetslösheten har blivit alltmer ojämnt fördelad i befolkningen. Deltagare med låg utbildningsnivå utgör en allt större andel av de långtidsarbetslösa i jobb- och utvecklingsgarantin. Aktiv arbetsmarknadspolitik kombinerat med utbildningsinsatser är viktiga hörnstenar för att stärka och därmed få ut långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden.
Det är av yttersta vikt att långtidsarbetslösa inte fastnar i passivitet eller i aktiviteter som inte för dem närmare arbetsmarknaden. Regeringen har vidtagit flera återgärder för att motverka långtidsarbetslösheten bland annat genom att avskaffa fasindelningen och kravet på specifik nivå av aktivitet i jobb- och utvecklingsgarantin. På så sätt har deltagarna möjlighet att utifrån individuella behov ta del av de insatser som stärker deras förutsättningar att få ett jobb, oavsett hur länge de varit arbetslösa. Samtidigt har regeringen ökat möjligheterna för dem som har varit arbetslösa under längst tid att ta del av arbetsträning. Personer som står långt ifrån arbetsmarknaden behöver ofta flera insatser som följer på varandra. Regeringen anser att arbetsträning är en viktig byggsten som, till skillnad från sysselsättningsplatserna, ställer krav på anordnare att anpassa insatsen utifrån de behov som deltagaren har för att komma närmre arbetsmarknaden. I syfte att ytterligare öka möjligheterna för de individer som varit arbetslösa under lång tid att få ett arbete, har regeringen i budgetpropositionen för 2017 aviserat en förstärkning av extratjänsterna. Regeringen har dessutom stärkt möjligheterna för långtidsarbetslösa att ta del av utbildning.
Jag vill återigen understryka att regeringen anser att det finns många arbetsintegrerande sociala företag som gör ett mycket bra arbete när det gäller att stärka och skapa arbetstillfällen för människor som varit arbetslösa länge. Många av dessa företag som idag anordnar sysselsättningsplatser i tidigare fas 3 är också anordnare av arbetsträning i jobb- och utvecklingsgarantin. De utvidgade möjligheterna till arbetsträning är på så sätt en viktig insats för att även kunna tillvarata befintliga arbetsintegrerande sociala företag.
Regeringen har också beslutat om att genomföra en treårig satsning där totalt 60 miljoner kronor tillförs för sysselsättningsfrämjande insatser genom arbetsintegrerande sociala företag. Tillväxtverket har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen utarbeta och genomföra ett nationellt program med insatser som stimulerar till att fler arbetsintegrerande sociala företag startar och växer för att därigenom öka antalet sysselsatta.
Med de förändringar som nu görs bedömer jag att arbetsintegrerande sociala företag ska kunna ha en fortsatt mycket viktig roll när det gäller att ge de som står längst ifrån arbetsmarknaden en väg tillbaka.
Fas 3 var inte svaret på att långsiktigt motverka långtidsarbetslösheten. Den återvändsgränd som inte leder vidare upphör. Det är en stor förändring att Arbetsförmedlingen nu kan erbjuda insatser som utgår från varje individs behov och att förutsättningar ges för att fler ska få ett arbete eller börja studera.
Stockholm den 23 november 2016
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.