Stärkt offentligt etos

Skriftlig fråga 2016/17:32 av Peter Persson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-09-20
Överlämnad
2016-09-22
Anmäld
2016-09-23
Sista svarsdatum
2016-09-28
Svarsdatum
2016-09-29
Besvarad
2016-09-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Innehavaren av den främsta statsvetarprofessuren i Sverige, den skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet, Li Bennich-Björkman, har tagit KI-skandalen som utgångspunkt för ett bredare inlägg om tillståndet i hela statsförvaltningen.

Hon skriver: Ingen övervakning i världen kan ersätta den inre kompass, som personer i maktpositioner måste ha. Detta omdöme formas av en professionell etik i kombination med personlig moral och det starka trycket av sociala normer. Det är inte mänskligt möjligt att kompassen alltid pekar rätt, och där kommer de kritiska rösterna in i bilden. Men den måste finnas. Den egna disciplinering som det här handlar om regleras i hög grad genom obehaget i att känna skam. Skam kan man dock bara känna om man själv på allvar delar de etiska och moraliska värderingar som omvärlden menar att man brustit i att respektera.

I den offentliga världen i Sverige i dag är skam sällsynt. I stället är det något av den fräcke fixarens mentalitet som lyser igenom i många av de påklistrade avbönerna om att ta till sig av kritiken och gå vidare. Det man känner sig generad över – inte skamsen – är den demonstrerade oskickligheten som blottlagts i konsten att utöva makt.

Egentligen är hennes inlägg en fortsättning på en gammal diskussion som inte minst den framlidne statsvetarprofessorn Lennart Lundquist i Lund länge drev om behovet av ett offentligt etos, en form av etik som besjälar både individerna och organisationskulturen inom offentlig verksamhet. Ämbets- och tjänstemännen ska vara demokratins och de goda sedernas väktare och förvaltare.

Diskussionerna kring tipsandet från Skatteverkets ledning till den gamle kompisen Frank Belfrage, Riksrevisionens kollaps och Macchiariniaffären på KI visar på hur illa ställt det är med offentligt etos i dagens statsförvaltning. NPM och andra nyliberala idéer har, inte minst genom regeringen Reinfeldts försorg, skurit djupa sår i ämbetsmannakulturen.

 

Genom vilka åtgärder avser statsrådet att försöka återupprätta ett offentligt etos i statsförvaltningen? 

Svar på skriftlig fråga 2016/17:32 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Dnr Fi2016/03374/ESA

Finansdepartementet

Civilministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:32 av Peter Persson (S) Stärkt offentligt etos

Peter Persson har frågat mig genom vilka åtgärder jag avser att försöka återupprätta ett offentligt etos i statsförvaltningen?

Inledningsvis vill jag framhålla att frågor om förtroendet för statsförvalt-ningen är av avgörande betydelse för legitimiteten och allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen. Tidsbegränsade satsningar på värdegrundsfrågor i staten har hittills skett genom projektet Offentligt etos 2010–2012 och genom Värdegrundsdelegationen 2013–2016.

Det senaste årets händelser som Peter Persson tar upp i sin fråga är allvarliga och regeringen permanentar nu arbetet för en god förvalt-ningskultur i staten.

Regeringen aviserar i budgetpropositionen för 2017 att Statskontoret fr.o.m. den 1 januari 2017 ges i uppgift att främja och samordna arbetet för en god förvaltningskultur i staten. I det fortsatta arbetet för förtroendet för statsförvaltningen och dess anställda ska ledarskapets betydelse och rollen som statstjänsteman vara i fokus.

Det sedan tidigare av regeringen uppsatta delmålet för de statliga arbets-givarna att de statsanställda ska ha kunskap om och förståelse för grund-läggande värden i statsförvaltningen och rollen som statstjänsteman kvarstår.

I den svenska förvaltningsmodellen har myndigheterna stor frihet att välja hur de ska fullgöra sina uppgifter. Regeringens tillitsreform syftar

till att värna denna ordning. Arbetet med en god förvaltningskultur är centrala delar i arbetet med tillitsreformen.

Stockholm den 29 september 2016

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.