Stranderosionens förödande effekter
Skriftlig fråga 2016/17:329 av Christer Nylander (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-15
- Överlämnad
- 2016-11-17
- Anmäld
- 2016-11-18
- Svarsdatum
- 2016-11-23
- Sista svarsdatum
- 2016-11-23
- Besvarad
- 2016-11-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Delar av Sveriges kust består av vacker, men tyvärr sårbar, sandstrand. Flera av kommunerna med sandstränder har på senare år märkt hur stranderosion blivit ett tilltagande problem. Enskilda fastighetsägare konstaterar att om inget görs kan deras hus inom några år tas av havet.
Enligt internationell forskning kan så mycket som 70 procent av jordens sandstränder vara under recession. Stranderosion är alltså ett globalt fenomen och problem. Stranderosion kan bero på flera olika saker. Det finns en naturlig variation i vädret mellan olika år, vilket kan innebära stora förändringar av stränderna från ett år till ett annat. Men allt talar för att klimatförändringar bidragit till att problemen har ökat på senare år. Flera följdeffekter av den globala uppvärmningen innebär att stranderosionen också kan komma att förvärras ytterligare framöver. Varmare hav innebär att vattnet utvidgas samtidigt som nedsmältning av glaciärerna höjer havsnivåerna. Klimatförändringen kan också påverka erosionen genom ändrade våg- och vindförhållanden.
Stranderosionen är redan ett tydligt problem på flera håll längs den svenska kusten. Flera kommuner, men också frivilliga, lägger ned tid och resurser i arbetet för att rädda kusterna. Naturvärden såväl som turistintressen och rekreationsområden riskerar att gå förlorade. För enskilda i riskområden handlar det om personlig tragedi. Detta är dock en utmaning som hela Sverige äger gemensamt, och därför behövs ett statligt engagemang i frågan.
År 2015 tillsattes en utredning för att bland annat identifiera risker med klimatförändringar och stärka klimatanpassningen i Sverige. Det finns ett stort behov av en sådan utredning, men det finns också behov av snabba åtgärder. Skador har redan skett, och stora värden är redan akut hotade. Sverige behöver en offensiv nationell strategi mot stranderosion, och det behövs ett ökat nationellt ansvarstagande.
Jag vill därför fråga miljöminister Karolina Skog:
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att få till stånd till ett ökat nationellt ansvarstagande i arbetet mot stranderosion?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:329 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)
Dnr M2016/02713/Kl | ||
Miljö- och energidepartementet |
Miljöministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:329 av Christer Nylander (L) Stranderosionens förödande effekter
Christer Nylander har frågat mig vilka initiativ jag avser att få till stånd till ett ökat nationellt ansvarstagande i arbetet mot stranderosion.
Mycket görs redan i dag på nationell nivå för att stärka arbetet mot stranderosion. En viktig del av det statliga uppdraget är kunskapshöjande insatser till stöd för bl.a. kommuner, näringsliv och enskilda.
Statens geotekniska institut (SGI) har enligt sin instruktion i uppgift att bidra till att de risker som är förknippade med stranderosion minskar genom att dels bistå andra myndigheter med sakkunnigutlåtanden i ärenden om stranderosion, dels utveckla kunskapen inom området och samordna olika aktörers intressen. SGI arbetar fortlöpande med bl.a. erosionskartering och samverkar med åtta andra myndigheter i ett nätverk för stranderosionsfrågor. Nätverket ska vara ett kontakt- och samverkansorgan och bistå SGI i samordningsansvaret för stranderosion i Sverige bland annat genom att identifiera gemensamma frågor och värdera behovet av samordning. SGI arbetar också med att utveckla och testa en metodik för att kartera sårbarheten med avseende på erosion i kustområden, längs vattendrag och i sjöar. Denna sårbarhetskartering kommer att finnas som underlag för kommunerna i deras arbete med översiktsplaner och detaljplaner. Myndigheten arbetar även med en handledning om naturanpassade erosionsskydd samt deltar i forskningsprojekt som har bäring på stranderosion. Det gäller bl.a. forskning kring naturanpassade erosionsskydd i farleder samt forskning om etiska aspekter vid stigande havsnivåer.
Även Sveriges geologiska undersökning (SGU) arbetar med stranderosion. SGU är enligt sin instruktion ansvarig för frågor om berg, jord och grundvatten och arbetar aktivt med både kartläggning och analys av strandförhållanden och erosion. Som exempel på SGU:s verksamhet kan nämnas projektet Skånestrand som nyligen avslutades efter 4 år. SGU har tillsammans med berörda kommuner genomfört en kartläggning av både land- och kustremsa längs Skånes kust för att ta fram geologisk information om jordarter och erosionsbenägenhet. Informationen finns tillgänglig i en kartvisare och utgör en bra grund för fortsatt arbete med bl.a. planering av erosionsskydd.
Den kommunala självstyrelsen är inskriven i regeringsformen och innebär att kommuner och landsting sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Kommunerna har därför en central roll både mer generellt i arbetet med anpassning av samhället till ett förändrat klimat och för att förhindra stranderosion. Kommunerna ansvarar för bl.a. samhällsplanering och är huvudman för teknisk försörjning.
Som Christer Nylander säger finns stora risker att stranderosionen kan komma att förvärras ytterligare med klimatförändringarna. Regeringens vision för samhällets anpassning till ett förändrat klimat är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och tillvarata möjligheter. Som ett steg på vägen har regeringen tillsatt utredningen Stärkt anpassning till ett förändrat klimat som ska redovisa sitt uppdrag senast den
31 maj 2017. Utredningen tittar på frågor om ansvarsfördelning, finansiering och lagstiftning kring anpassningsåtgärder. Utredningens resultat kommer att utgöra ett viktigt underlag för att utveckla åtgärdsarbetet vilket kommer vara prioriterat för mig. För att långsiktigt stärka klimatanpassningsarbetet avser regeringen att under mandatperioden utarbeta en nationell strategi för klimatanpassning.
Stockholm den 23 november 2016
Karolina Skog
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.