Entreprenörskap i gymnasieskolan

Skriftlig fråga 2016/17:343 av Jörgen Warborn (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-11-16
Överlämnad
2016-11-17
Anmäld
2016-11-18
Svarsdatum
2016-11-23
Sista svarsdatum
2016-11-23
Besvarad
2016-11-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Ekström (S)

 

I dag kan gymnasielever få meritpoäng vid godkända fortsättningsstudier i språk och matematik. Huvudsyftet är att uppmuntra elever att läsa mer av dessa ämnen och på så vis verka för att vända en negativ trend.

Vi behöver fler företagare i Sverige. Med bättre kunskaper om entreprenörskap kan fler våga ta steget och förverkliga sina drömmar. Inom svensk utbildning har det varit vanligt att förbereda eleverna på att bli anställningsbara vilket är bra. Att kunna jobba för sig själv och anställa andra bör dock prioriteras högre än det gör i dagsläget.

En breddning av vår syn på hur man kommer att jobba i framtiden behövs också. Rörligheten mellan olika jobb och branscher under arbetskarriären måste förenklas. Sänkta trösklar och bättre kunskaper om hur man startar och driver företag ökar förståelsen samt minskar hindren så att fler vågar testa något nytt och ta klivet in i en för många främmande värld. Därför är det glädjande att allt fler gymnasieskolor erbjuder sina elever möjligheten att utbilda sig i entreprenörskap och få chansen att driva eget företag som gymnasieämne. Här finns det alltjämt mer att göra, och därför bör entreprenörskap spridas inom gymnasieskolan, samt exempelvis belönas med meritpoäng under samma villkor som för språk och matematik.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Ekström följande:

 

Hur avser statsrådet att möjliggöra för fler elever att ta del av entreprenörskap som ämne, och kommer statsrådet att verka för att det ska kunna resultera i meritpoäng? 

Svar på skriftlig fråga 2016/17:343 besvarad av Statsrådet Anna Ekström (S)

Dnr U2016/04991/GV

Utbildningsdepartementet

Gymnasie- och kunskapslyftsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:343 av Jörgen Warborn (M) Entreprenörskap i gymnasieskolan

Jörgen Warborn har frågat mig om hur jag avser att möjliggöra för fler elever att ta del av entreprenörskap som ämne, och om jag kommer att verka för att det ska kunna resultera i meritpoäng.

Gymnasieskolan ska utbilda unga till att bli såväl aktiva samhällsmedborgare som framtidens arbetstagare och arbetsgivare. Den ska förbereda unga kvinnor och män för att kunna ta de jobb som finns på arbetsmarknaden och för att kunna starta framtidens företag. Därför är det viktigt att entreprenörskap finns med som ett perspektiv som genomsyrar undervisningen i gymnasieskolan. Detta framgår av läroplanen för gymnasieskolan som trädde i kraft 2011. Enligt läroplanen ska skolan bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Eleverna har nytta av entreprenöriella förmågor i många sammanhang, både under och efter studierna, oavsett om de går vidare till högre utbildning eller direkt ut i arbetslivet. Alla examensmål för de nationella programmen betonar entreprenörskap i någon form utifrån programmets karaktär. Dessutom ingår kurser i entreprenörskap i programfördjupningen för samtliga nationella program om kurserna inte är sådana kurser som är obligatoriska för alla elever på ett program eller en inriktning.

Regeringen anser att så många elever som möjligt ska få en undervisning där entreprenörskap på ett tydligt sätt finns med. Därför stödjer regeringen ekonomiskt huvudmän och organisationer som arbetar aktivt med entreprenörskap inom skolväsendet. För 2016 har sammanlagt 29,5 miljoner kronor avsatts för statsbidrag för detta ändamål.

Så kallade meritpoäng ges i dag för fördjupande kurser i matematik och språk. Meritpoängen infördes för att fler elever skulle välja sådana kurser, även om det är kurser som kräver en högre arbetsinsats av eleven än andra valbara alternativ. De nuvarande tillträdesbestämmelserna är dock komplexa och i sin helhet svårförståeliga. Regeringen tillsatte därför i mars 2016 en särskild utredare (dir. 2016:24) med uppdrag att se över systemet för tillträde till högre utbildning. Utredaren ska bl.a. ta ställning till om ett system med meritpoäng ska finnas eller inte. Regeringen inväntar utredarens förslag innan ytterligare åtgärder vidtas när det gäller denna fråga.

Stockholm den 23 november 2016

Anna Ekström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.