Framtidens vattenbrist
Skriftlig fråga 2016/17:359 av Birgitta Ohlsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-21
- Överlämnad
- 2016-11-22
- Anmäld
- 2016-11-23
- Svarsdatum
- 2016-11-30
- Sista svarsdatum
- 2016-11-30
- Besvarad
- 2016-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Världssamfundet har många stora utmaningar framöver. En av dessa gäller tillgången till vatten. År 2050 förutspås hälften av världens befolkning leva i områden med brist på färskvatten, trots att två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten. Redan i dag går det att tala om en vattenkris. Miljarder människor drabbas av svår torka. Ofta är problemen som störst där statliga institutioner inte finns närvarande och goda policyer lyser med sin frånvaro.
För även om vattenbristen till stor del beror på klimatförändringar förvärras situationen dels av ineffektiv användning och återvinning av det färskvatten vi har och dels av protektionistiska subventioner och regler. En stor del av vattnet används i dag i jordbruk och köttproduktion, och på ett ineffektivt sätt. Det är oroande, eftersom matproduktionen i och med befolkningstillväxten beräknas öka med 60 procent under de kommande 30 åren.
Grödor som behöver mycket vatten, exempelvis avokado, odlas i det torra Kalifornien i stället för att köpas in från länder med mer passande klimat. Det borde vara olönsamt, men på många platser betalar företagare och lantbrukare inte för sitt slöseri. När något är för billigt är risken att det inte tas till vara. Därför behöver vi nya system, men också mer handel över gränser för att effektivisera vattenanvändandet.
Nu är det viktigt att snabbt finna en väg framåt. I Australien har man infört ett fungerande system med vattenrättigheter. Det innebär att landägare får handla med en del i det totala vattenanvändandet, på samma sätt som stater kan handla med utsläppsrätter.
Jag vill fråga statsrådet Isabella Lövin:
Hur avser statsrådet att arbeta för att framtidens vattenbrist ska elimineras?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:359 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)
Dnr M2016/02760/Nm | ||
Miljö- och energidepartementet |
Miljöministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:359 av Birgitta Ohlsson (L) Framtidens vattenbrist
Birgitta Ohlsson har frågat ministern för Internationellt utvecklingssamarbete och klimat hur hon avser att arbeta för att framtidens vattenbrist ska elimineras. Frågan har överlämnats till mig.
Vatten är avgörande för långsiktigt hållbara ekosystem och för dricksvattenförsörjningen och därmed också för välstånd. Vattenbrist och torka är en utmaning som kräver en ansvarsfull och integrerad förvaltning där många olika intressen berörs och där alla behöver ta ansvar. Frågeställningen är bred och Sverige arbetar med vattenrelaterade frågor på olika nivåer, såväl nationellt som inom EU och globalt. Här är några exempel:
Sverige har åtagit sig att leva upp till de krav som följer av EU:s ramdirektiv för vatten. I vattendirektivet ställs krav både vad gäller kvalitet och kvantitet. I oktober avlutade regeringen sin prövning av vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för vatten. Regeringen beslutade då att åtgärdsprogrammen ska justeras eller kompletteras på vissa punkter och att vattenmyndigheterna därefter ska fastställa åtgärdsprogrammen så snart som möjligt. Åtgärdsprogrammen för vatten och genomförandet av dem är av stor betydelse för att nå flera av våra svenska miljökvalitetsmål och för att nå målen i EU:s ramdirektiv för vatten.
När det gäller dricksvattenförsörjningen i Sverige så är det i första hand ett kommunalt ansvar, och de åtgärder som behöver vidtas är en fråga för berörda kommuner. Den förra regeringen tillsatte 2013 den så kallade Dricksvattenutredningen med syfte att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning, både på
kort och på lång sikt. Utredningen har överlämnat sitt slutbetänkande
till regeringen. Betänkandet har sedan dess, och fram till i dag den 30 november, varit ute på remiss.
Regeringen har även tillsatt utredningen Stärkt anpassning till ett förändrat klimat. Utredningen tittar på frågor om ansvarsfördelning, finansiering och lagstiftning kring anpassningsåtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2017.
Miljörådet antog i oktober rådsslutsatser om Hållbar vattenanvändning som bl.a. slår fast vikten av att minska vattenförbrukningen i EU och uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att kunna uppnå en hållbar och effektiv vattenanvändning. Sverige deltog aktivt i arbetet med att ta fram rådsslutsatserna.
På den globala skalan arbetar Sverige med vatten och sanitetsfrågor inom Agenda 2030, framför allt inom mål nr 6 som handlar om att Säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla.
Sverige arbetar också med kunskapsspridning och integrerad vattenförvaltning i det bilaterala samarbetet med andra länder. Att arbeta med integrerad vattenförvaltning bidrar till att hantera fördelningen av de vattenresurser som finns.
Sverige arbetar också aktivt för ett stärkt genomförande av Parisavtalet. Inom Parisavtalet har världens parter tagit fram klimatplaner för hur man avser att minska sin klimatpåverkan men också hur man ska anpassa sig till ett förändrat klimat, inte sällan med betoning på vattentillgång. Många länder behöver dock stöd för att genomföra sina klimatplaner. Sverige bidrar därför substantiellt till ett flertal globala klimatfonder, som Gröna klimatfonden och Anpassningsfonden, men bidrar också till att främja kapacitetsuppbyggnad, teknikutveckling och innovativa lösningar för bland annat klimatanpassning, inte minst i utvecklingsländer.
Stockholm den 30 november 2016
Karolina Skog
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.