Översyn av arbetsmarknadens konfliktregler

Skriftlig fråga 2016/17:396 av Mats Persson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-11-29
Överlämnad
2016-11-29
Anmäld
2016-11-30
Sista svarsdatum
2016-12-07
Svarsdatum
2016-12-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Den 15 november påbörjades en strejk i Göteborgs hamn. Svenska Hamnarbetarförbundet har hamnat i konflikt med företagsledningen för hamnoperatören och har trappat upp konflikten genom en punktstrejk. Många bedömare anser att strejken är oproportionerlig. Göteborgs hamn är central för svensk handel och är med sin storlek Sveriges största hamn. Runt hälften av Sveriges containertrafik går via terminalen i Göteborg. En strejk kommer att få stora konsekvenser för näringslivet och den svenska exportindustrin.

Till skillnad från våra grannländer saknas det i Sverige en så kallad proportionalitetsprincip – att det ska finnas en rimlig proportion i storlek mellan mål och tillgripna medel i en konflikt på arbetsmarknaden. Det finns därmed stor risk för att vi framöver har en situation där stridsåtgärder vidtas som har stora negativa konsekvenserna på vitala samhällsintressen.

Liberalerna föreslår en proportionalitetsprincip för att det ska finnas en rimlig avvägning mellan vad facket vill uppnå och vilka stridsåtgärder man vidtar. Detta är inget nytt eller ovanligt förslag. Redan i utredningen Medling och lönebildning (SOU 1998:141) föreslog utredaren Svante Öberg att ett krav på proportionalitet skulle införas. Länder som Danmark och Tyskland har en liknande lagstiftning.

Strejken i Göteborgs hamn visar på behovet av att Sverige gör en översyn av våra konfliktregler. Det bör finnas en bättre och mer rimlig avvägning mellan mål och tillgripna medel i en konflikt på arbetsmarknaden.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

 

Är ministern beredd att ta initiativ till en översyn av dagens konfliktregler med anledning av strejken i Göteborgs hamn?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:396 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

Dnr A2016/02283/ARM

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och etableringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga av Mats Persson (L) 2016/17:396 Översyn av arbetsmarknadens konfliktregler

Mats Persson har, mot bakgrund av den strejk som inleddes i Göteborgs Hamn den 15 november 2016, frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till en översyn av dagens konfliktregler.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att parterna reglerar villkoren på arbetsmarknaden genom överenskommelser om löne- och anställningsvillkor. Rätten att vidta stridsåtgärder är grundlagsfäst i regeringsformen och gäller om inte annat följer av lag eller avtal.
I medbestämmandelagen regleras de närmare förutsättningarna och begränsningarna ifråga om stridsåtgärders lovlighet, en skadeståndssanktion för olovliga stridsåtgärder och den fredsplikt som råder i kollektivavtalsförhållanden. Regeringen har inte för avsikt att ändra dessa grundelement för den svenska modellens funktionssätt, som förutsätter ett ömsesidigt förtroende mellan parterna och att parterna gemensamt tar ansvar för att modellen fungerar på avsett sätt.

När det gäller den pågående tvisten i Göteborgs Hamn kan jag konstatera att arbetsgivaren och Hamnarbetarförbundet, ett förbund som står utanför LO, inte är bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra. Arbetsgivaren är i stället redan bunden av det kollektivavtal som gäller mellan Transportarbetareförbundet och Sveriges Hamnar och som reglerar verksamhet för hamn- och stuveriarbete i Sverige.

Jag konstaterar också att Medlingsinstitutet på gemensam begäran från parterna har utsett medlare i konflikten som fortsatt står till parternas förfogande. Regeringen följer frågan nära.

Stockholm den 21 december 2016



Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.