Miljöpåverkan av läkemedelsanvändningen
Skriftlig fråga 2016/17:426 av Kristina Yngwe (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-02
- Överlämnad
- 2016-12-05
- Anmäld
- 2016-12-06
- Svarsdatum
- 2016-12-14
- Sista svarsdatum
- 2016-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Läkemedelsanvändningen kan bli miljömässigt bättre med lägre miljöpåverkan. Sedan 2006 gäller att alla nya läkemedel ska miljödeklareras och att företaget under utvecklingstiden ska dokumentera effekter på miljön, men det finns mer att göra. Incitament behövs i flera steg, dels behöver utsläppen från hushållen minska, dels behövs förbättrad vattenreningsteknik; dessutom kan vi arbeta i förebyggande syfte och förbättra miljöstandarden för läkemedel i produktion och handel. Framsteg inom forskning samt ökad kunskap bör kunna leda till omprövningar av läkemedel, speciellt av läkemedel som enkelt skulle kunna bytas ut mot miljömässigt bättre varianter. Ökad medvetenhet om miljöeffekterna genom miljömärkning på läkemedelsförpackningar kan också bidra till att fler lämnar tillbaka gamla läkemedel i stället för att slänga dem eller spola ned dem i toaletten.
Därför var det en stor besvikelse att dir. 2016:95 Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel inte berör dessa aspekter. I ett dokument på 32 sidor används ordet miljö enbart en gång. När vi talar om att förbättra systemet för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel för att skapa en modern hälso- och sjukvård behöver miljöaspekterna av läkemedel inkluderas.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Hur avser statsrådet att minska miljöpåverkan av läkemedelsanvändningen?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:426 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2016/07491/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:426 av Kristina Yngwe (C) Miljöpåverkan av läkemedelsanvändningen
Kristina Yngwe har frågat mig hur jag avser att minska miljöpåverkan av läkemedelsanvändningen.
Läkemedel innehåller i de flesta fall ämnen som är biologiskt aktiva. Läkemedel är ofta anpassade för att stå emot biologisk nedbrytning och kan därför finnas kvar i miljön under lång tid. Om läkemedelsrester kommer ut i miljön kan de påverka olika djur i vatten och mark. I förlängningen kan detta påverka människors hälsa t.ex. genom att antibiotikaresistens utvecklas. Läkemedelssubstanser kan komma ut i miljön med avloppsvatten som innehåller rester som utsöndras från patienter, genom utsläpp vid tillverkningen av läkemedlen eller då överblivna läkemedel kastas i toaletten i stället för att återlämnas till apotek. De läkemedelsrester som hittas i svenska vatten kommer till absolut största delen från utsöndring. I andra delar av världen, bland annat i Indien vilket uppmärksammats i flera studier, så kan utsläppen av aktiv substans från tillverkning lokalt vara mycket stora.
I likhet med vad Kristina Yngwe påpekar behövs olika strategier och metoder för att läkemedel inte ska spridas i miljön, exempelvis vad gäller minskad kassation av läkemedel, rening av avloppsvatten samt minskade utsläpp i samband med produktion av läkemedel.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting tog hösten 2015 beslut om en ny nationell läkemedelsstrategi. Ett av de tre långsiktiga mål som finns i strategin rör samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning. I handlingsplanen finns aktiviteter direkt kopplade till miljö, bl.a. miljömärkning av receptfria läkemedel.
En annan åtgärd som kan bidra till en hållbar läkemedelstillverkning är de miljökriterier för upphandling av läkemedel som Upphandlings-myndigheten arbetar fram.
Regeringen har även givit Naturvårdsverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för användning av avancerad rening i syfte att avskilja läkemedelsrester från avloppsvatten för att skydda vattenmiljön. Uppdraget ska redovisas i maj 2017. Regeringen sponsrar också pilotprojekt för avancerad rening av avloppsvatten under perioden 2014-2017.
Sedan flera år driver Sverige på inom EU och internationellt ökad miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen, i enlighet med det särskilda etappmålet till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Under hösten har regeringen har lyft frågan om att miljöaspekter bör integreras i regelverket kring god tillverkningssed (GMP) såväl med EU-kommissionen som med EU-parlamentet. I nuläget har någon översyn av regelverket för humana läkemedel inte aviserats av EU-kommissionen. Arbetet har därför i första hand varit inriktat på långsiktigt påverkansarbete. För veterinärmedicinska läkemedel driver dock Sverige frågan inom ramen för pågående förhandlingar av en ny förordning.
Frågan om läkemedel i miljön uppmärksammas även utanför Sverige. EU- kommissionen har aviserat att de kommer att presentera sin strategi för läkemedelsrester i vattenmiljön under hösten. Under den globala kemikaliestrategin har läkemedel i miljön identifierats som en framkantsfråga. I det senare fallet har Sverige bidragit med pengar för genomförandet.
Läkemedels- och apoteksutredningen konstaterade i sitt betänkande Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedels-förmånerna (SOU 2013:23) att det är principiellt möjligt för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket att ta miljöhänsyn vid förmånsbeslut. I praktiken förutsätts dokumentation om miljöpåverkan så att alla läkemedel kan miljöklassificeras. Att ställa krav på miljöklassificering är inte möjligt då det strider mot EU-rätten. En alternativ väg är enligt utredningen att skapa incitament för miljöanpassning inom ramen för förmånssystemet genom frivillig miljöklassificering och miljöpremie inom ramen för periodens vara-systemet. I nuläget bereds detta betänkande inom Regeringskansliet.
Sammantaget bedömer jag att läkemedels miljöpåverkan är ett strategiskt viktigt område som regeringen avser att arbeta vidare med. Redan i dag pågår en rad aktiviteter med bäring på detta område. Jag avser att även fortsättningsvis driva frågan, inte minst med tanke på kopplingen till risken för uppkomst av antibiotikaresistens.
Stockholm den 14 december 2016
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.