Glappet mellan ersättningsformer
Skriftlig fråga 2016/17:428 av Johanna Jönsson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-01
- Överlämnad
- 2016-12-05
- Anmäld
- 2016-12-06
- Svarsdatum
- 2016-12-14
- Sista svarsdatum
- 2016-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Medan en asylsökande prövas av Migrationsverket har hen rätt till dagersättning från Migrationsverket. Vid beviljat uppehållstillstånd och genomförd bosättning får nyanlända i stället rätt till en etableringsplan och etableringsersättning. Under tiden mellan dessa ersättningsformer uppstår ofta ett glapp på flera månader, vilket leder till stora påfrestningar för socialförvaltningen i kommunerna, som då blir ansvariga för att ge stöd till de nyanlända.
Glappet mellan de här ersättningarna har länge varit ett problem. Vissa åtgärder gjordes under alliansregeringen för att minska problemet, men när tiden i glappet ökar blir också påfrestningen för kommunerna större, och otryggheten för de nyanlända lägger en dålig grund för etableringen.
Med anledning av det vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vad gör ministern och regeringen för att motverka att glappet mellan de här ersättningsformerna uppstår?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:428 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2016/02338/I | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17: 428 av Johanna Jönsson (C) Glappet mellan ersättningsformer
Johanna Jönsson har frågat mig vad jag och regeringen gör för att motverka att glappet mellan ersättningsformer för asylsökande som får uppehållstillstånd uppstår.
Asylsökande får försörjning genom en dagersättning som regleras i lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Ersättningen betalas ut i förskott. Efter uppehållstillstånd kan en nyanländ invandrare enligt etableringslagen få etableringsersättning och under vissa förutsättningar etableringstillägg och bostadsersättning om han eller hon deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan. Etableringsersättningen är prestationsbaserad och betalas därför ut i efterskott. Tiden från sista utbetalningen av LMA-ersättning till första utbetalningen av etableringsersättning varierar beroende på när i månaden den nyanlände har sitt första etableringssamtal. Detta kan resultera i ett temporärt likviditetsproblem för den nyanlände i samband med att etableringsperioden påbörjas. Nyanlända som saknar försörjning kan under denna tid behöva vända sig till kommunen för att få ekonomiskt bistånd. Kommunerna erhåller statlig ersättning för utgifter för ekonomiskt bistånd som kan uppstå mellan den sista utbetalningen av LMA-ersättning och den första utbetalningen av etableringsersättningen. Denna ordning har gällt sedan dagens regelverk för etableringsuppdraget trädde ikraft 2010.
En ändring av gällande ordning kräver förordnings- eller lagändringar. För närvarande remissbehandlas departementspromemorian Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35). Remitteringen pågår till och med den 16 december. Promemorian föreslår ett nytt regelverk för etableringsuppdraget.
Frågan om det s.k. glappet mellan ersättningsformer för asylsökande som får uppehållstillstånd knyter an till det nya regelverket och bereds inom Regeringskansliet i det pågående arbetet med regelverket.
Stockholm den 14 december 2016
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.