Till innehåll på sidan

Ratificering av tilläggsprotokollet till ESK-konventionen

Skriftlig fråga 2016/17:459 av Hans Linde (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-12-07
Överlämnad
2016-12-08
Anmäld
2016-12-09
Svarsdatum
2016-12-14
Sista svarsdatum
2016-12-14
Besvarad
2016-12-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Den 16 december i år är det 50 år sedan FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK-rättigheterna) antogs. År 2008 antog FN:s generalförsamling ett tilläggsprotokoll till konventionen som ger individer klagomöjlighet inom FN-systemet att pröva om till exempel deras rätt till utbildning, bostad eller hälsa har kränkts.

I dag har 26 länder ratificerat protokollet, bland dem 8 EU-länder: Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Portugal, Slovakien och Spanien. Dock inte Sverige.

Under åren i opposition hävdade riksdagsledamöter från såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet att det är lika viktigt att staten uppfyller sina åtaganden när det gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som när det gäller medborgerliga och politiska rättigheter. Regeringen har en hög ambition gällande mänskliga rättigheter men Sverige har fortfarande inte ratificerat tilläggsprotokollet till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som gör dessa livsavgörande rättigheter utkrävbara.

När Sverige granskades av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i juni i år kunde den feministiska regeringen inte ge besked om ratificering. Regeringen menade att frågan måste utredas vidare, samma svar som regeringen gav när Sverige granskades i FN:s råd för mänskliga rättigheter 2015. Man utlovade då ett besked till granskningen i ESK-kommittén. Under utfrågningen ifrågasatte kommittén behovet av fler utredningar.

Grupper som nekas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är ofta de mest utsatta i samhället. Att neka dem en möjlighet att söka upprättelse på internationell nivå minskar deras möjligheter att få åtnjuta sina rättigheter samtidigt som det förstärker existerande ojämlikheter.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

 

Avser statsrådet att ta initiativ för att Sverige ska ratificera tilläggsprotokollet till FN:s konvention om de sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:459 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2016/07569/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:459 av Hans Linde (V) Ratificering av tilläggsprotokollet till ESK-konventionen

Hans Linde (V) har frågat statsrådet Åsa Regnér om hon avser att ta initiativ för att Sverige ska ratificera tilläggsprotokollet till FN:s konvention om de sociala, ekonomiska och kulturella rättigheterna.

Regeringen tar Sveriges internationella åtaganden på stort allvar. Regeringen har därför i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter och lämnat en lägesrapport om Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (Skr. 2016/17:29). Strategin tar sin utgångspunkt i det nya målet för politiken för mänskliga rättigheter som riksdagen antagit, nämligen att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

Såvitt avser det fakultativa protokollet till FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter konstateras i skrivelsen att Sverige inte har ratificerat protokollet men att frågan om en eventuell ratificering för närvarande analyseras i Regeringskansliet.

Svaret på Hans Lindes fråga är således att frågan om en eventuell ratificering analyseras vid Socialdepartementet.

Stockholm den 13 december 2016

Åsa Regnér

Barn- äldre och jämställdhetsminister

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.