Växande vårdköer

Skriftlig fråga 2016/17:473 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-12-08
Överlämnad
2016-12-09
Anmäld
2016-12-12
Svarsdatum
2016-12-23
Sista svarsdatum
2016-12-23
Besvarad
2016-12-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Varken i regeringsförklaring, budgetproposition eller i regeringens propositionslista nämns en enda konkret åtgärd eller satsning, eller aviserad åtgärd eller satsning, i syfte att försöka vända utvecklingen med de allt längre vårdköerna inom den svenska hälso- och sjukvården. De som drabbas är inte bara väntande patienter och oroliga anhöriga utan en alltmer pressad vårdpersonal.

Enligt aktuella sammanställningar från uppföljningen av vårdgarantin växer operationsköerna kraftigt. Läget just nu är det allra allvarligaste sedan dessa mätningar inleddes år 2011. I oktober hade över en fjärdedel av de drygt 123 000 patienterna väntat längre än tre månader på operation. Det är en dubbelt så hög andel som för fyra år sedan, enligt Sveriges Kommuner och Landsting.

Den svaga vänsterregeringen beslutade kort efter sitt makttillträde 2014 att avskaffa alliansregeringens så kallade kömiljard i vården. Den var prestationsbaserad i syfte att stimulera alla landsting/regioner att utveckla och premiera arbetssätt som systematiskt leder till kortare väntetider för patienterna i vården. Åtgärden hade tydliga positiva effekter. Moderaterna har i höst lagt konkreta förslag om införande av en mer heltäckande prestationsbunden vårdgaranti i syfte att utveckla den tidigare kömiljarden, som ju även den – trots goda resultat – hade sina brister. Våra konkreta förslag syftar till kontinuitet, mer mätbarhet, tillgänglighet och kontinuerligt strategiskt metodiskt arbete.

Läget förbättrades märkbart gällande väntetiderna i vården under åren efter införandet av kömiljarden. År 2007 fick var fjärde patient vänta mer än 90 dagar på operation i specialistvården. År 2014 var det drygt var åttonde patient, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Trots detta visade redan då internationella undersökningar att väntetiderna är svensk hälso- och sjukvårds allra största utmaning. Trots detta har denna regering som enda åtgärd avskaffat det redskap som förbättrade vänteläget för patienterna.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd Gabriel Wikström:

 

Vilka konsekvensanalyser gör statsrådet, och vilka åtgärder avser statsrådet att vidta mot bakgrund av att vårdköer ökar kraftigt, och när avser regeringen att återinföra prestationsbaserade redskap som följs upp regelbundet i syfte att minska väntetiderna i vården för att stärka patienten?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:473 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2016/07603/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:473 av Cecilia Widegren (M) Växande vårdköer

Cecilia Widegren har frågat mig vilka konsekvensanalyser jag gör, och vilka åtgärder jag avser att vidta mot bakgrund av att vårdköer ökar kraftigt, och när avser regeringen att återinföra prestationsbaserade redskap som följs upp regelbundet i syfte att minska väntetiderna i vården för att stärka patienten?

Tillgänglighet i vården är en prioriterad fråga för regeringen. Sett över tid har tillgängligheten i vården förbättrats, men de senaste åren finns en oroväckande utveckling kopplat till tillgänglighetsmåtten i vårdgarantin. Det är dock värt att notera att denna utveckling startade redan 2014, under den tidigare prestationsbaserade kömiljardens sista år.

Frågan om tillgänglighet hänger också starkt samman med frågan om kompetensförsörjning. De problem med bemanning och kompetensförsörjning som finns i vården bidrar till att minska vårdens kapacitet och därmed också tillgängligheten. Här har regeringen vidtagit en mängd åtgärder. De generella statsbidragen höjs med miljardbelopp för landstingen från 2017. En särskild professionsmiljard har införts som adresserar just utmaningarna kring kompetensförsörjning. Medel har tillförts för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar, liksom för utbyggnad av utbildningsplatser inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna. Regeringen gör också en satsning på två miljarder kronor under mandatperioden för att förbättra tillgängligheten inom cancervården och göra den mer jämlik. Under perioden 2015–2018 träffar regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) årliga överenskommelser om kortare väntetider i cancervården. Huvudfokus i satsningen är att införa en modell med standardiserade vårdförlopp. Aktuella uppföljningar från Regionala Cancercentrum i Samverkan och Socialstyrelsen visar bland annat på att väntetiderna kortas väsentlig med standardiserade vårdförlopp.

Uppföljning av väntetiderna är en viktig del i såväl regeringens som landstingens arbete med att förbättra tillgängligheten i vården. Därför har Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att utveckla uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet.

Vidare kommer regeringen att initiera en försöksverksamhet med så kallade patientkontrakt i vården för att ytterligare utveckla tillgänglighetsarbetet.

Regeringen bereder också förslag från aktuella statliga utredningar, bland annat Effektiv vård (SOU 2016:2), som har potential att bidra till långsiktigt förbättrad tillgänglighet i vården.

Min sammantagna bedömning utifrån vad som anförts ovan är att regeringen redan gör kraftfulla insatser som på olika sätt förbättrar tillgängligheten för patienter. Regeringen har för närvarande inga planer på att återinföra prestationsbaserade ersättningar likt den tidigare kömiljarden. Jag noterar vidare att den även i oppositionspartiernas tidigare budgetförslag ersattes med en samordnings- och tillgänglighetsmiljard, och att det i aktuella budgetmotioner från oppositionspartierna inte finns någon enighet om behovet av att avsätta resurser till en sådan.

Stockholm den 23 december 2016

Gabriel Wikström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.