Krav på Rysslands ansvarsskyldighet
Skriftlig fråga 2016/17:48 av Birgitta Ohlsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-27
- Överlämnad
- 2016-09-28
- Anmäld
- 2016-09-29
- Svarsdatum
- 2016-10-05
- Sista svarsdatum
- 2016-10-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Yttrandefriheten är fortsatt restriktiv i Ryssland. I norra Kaukasus sker kontinuerliga övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, och människorättsförsvarare hotas, utsätts för våld och drivs på flykt. Denna region är ett av Europas mest instabila områden och innefattar även Tjetjenien, där läget blivit alltmer kritiskt. Under den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov har ett brutalt skräckvälde gradvis byggts upp. Toleransen för kritik är lika med noll. Att människorättssituationen blir allt sämre i Ryssland har en negativ inverkan på Sveriges säkerhet. Således bör stödet för människorättsförsvarare vara en prioritet för svensk utrikespolitik, även ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
I mars 2016 attackerades en buss med ryska och utländska journalister, samt personal från en människorättsorganisation. Detta skedde nära gränsen till Tjetjenien, och ombord på bussen fanns Sveriges Radios korrespondent Maria Persson-Löfgren. Passagerarna utsattes för fysiskt våld, deras kameror blev sönderslagna, och angriparna tände eld på bussen. Eftersom en svensk journalist har blivit angripen har regeringen ett särskilt ansvar att se till att det fria ordet värnas och att det sker en grundlig utredning. Samtidigt är det oftast utförarna – inte de som beställt attacken – som bestraffas i Ryssland efter angrepp mot oliktänkande.
I och med att den förvärrade människorättssituationen i Ryssland är ett problem för svensk utrikes- och säkerhetspolitik, och att en svensk journalist blivit attackerad, så bör den kritiska situationen i Ryssland vara en prioritet för regeringen. Det är även viktigt att Sverige kräver att de som beställde attacken också ställs inför rätta.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vad avser utrikesministern att göra konkret för att de skyldiga ska ställas inför rätta och för att Ryssland ska garantera människorättsförsvarares säkerhet i framtiden?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:48 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:48 av Birgitta Ohlsson (L) Krav på Rysslands ansvarsskyldighet
Birgitta Ohlsson har frågat mig vad jag avser göra för att skyldiga till överfallet på journalister nära Tjetjeniens gräns i Ryssland i mars ska ställas inför rätta och för att få Ryssland att garantera människorättsaktivisters säkerhet i framtiden.
Jag instämmer i Birgitta Ohlssons beskrivning av den allt sämre situationen för journalister och människorättsaktivister i Ryssland. Utvecklingen i Ryssland går tyvärr stadigt åt fel håll vad gäller den inrikespolitiska utvecklingen kring mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och möjligheten att bedriva regimkritisk journalistik.
Regeringen, och jag personligen, har ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Hot mot journalister och mediearbetare är också ett hot mot demokratin. Sverige är därför aktivt i det internationella arbetet kring stärkandet av journalisters säkerhet, skydd av MR-försvarare samt respekt för yttrande-, medie-, samt förenings- och församlingsfrihet. Detta gäller såväl i Ryssland som i övriga världen.
Så snart som ambassaden i Moskva fått kännedom om attacken kontaktades Maria Persson Löfgren, som även träffade Sveriges ambassadör i Ryssland kort efter händelsen. Dagen efter attacken mot Maria Persson Löfgren betonade jag i ett uttalande att regeringen förutsätter att ryska myndigheter gör allt som står i deras makt för att gripa och lagföra förövarna. Samma budskap har framförts till ryska företrädare av vår ambassadör. Ambassadören tog åter upp fallet med det ryska utrikesministeriet i mitten av september och begärde uppföljning av brottsutredningen.
- Sverige är nu EU:s största bilaterala givare till samarbeten som handlar om mänskliga rättigheter och demokratistöd i Ryssland. Många andra länder och internationella organisationer har tvingats lämna Ryssland men Sverige fortsätter sitt stöd trots den tilltagande repressiva lagstiftningen mot det civila samhället i Ryssland vilket därmed blir allt viktigare.
Sverige är också mycket aktivt inom EU vad gäller att försöka påverka utvecklingen i Ryssland åt rätt håll och uppmärksamma de allvarliga brister som finns vad gäller mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Genom vårt arbete i EU får vi mer tyngd i våra protester mot hanteringen av politiska fångar.
Stockholm den 4 oktober 2016
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.