Till innehåll på sidan

Insatser inom de finansiella samordningsförbunden

Skriftlig fråga 2016/17:49 av Gunilla Nordgren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-09-27
Överlämnad
2016-09-28
Anmäld
2016-09-29
Svarsdatum
2016-10-05
Sista svarsdatum
2016-10-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

 

Nedanstående går att läsa i den nyligen lagda budgetpropositionen för 2017.

Finansiell samordning genom samordningsförbund syftar till att ge individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser stöd så att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Finansiell samordning genom samordningsförbund är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting samt en eller flera kommuner. I april 2016 fanns det 83 samordningsförbund som omfattar 244 av Sveriges 290 kommuner. Av resurserna till samordningsförbunden ska Försäkringskassan bidra med statens andel motsvarande hälften av medlen. Landsting och kommuner ska bidra med varsin fjärdedel. För 2016 uppgick de statliga medlen till 339 miljoner kronor och dessa bedöms förbrukas i sin helhet. Utgifterna för 2017 beräknas till 339 miljoner kronor. Samordningsförbunden anställer ingen egen personal för att arbeta i samverkande insatser, utan personal från medlemmarna frigörs på hel- eller deltid. Förbunden ersätter medlemmarna för faktiska kostnader.

Försäkringskassan har informerat samordningsförbund om att Försäkringskassan framöver kommer att kräva full ersättning för sin personalinsats, vilket även innebär overheadkostnader. Timpriset ska uppgå till 800 kronor per timme, dvs. en månadskostnad på cirka 134 000 kronor. Man hänvisar till avgiftsförordningen.

Förändringen är ensidig och ganska plötslig. Om Försäkringskassan genomdriver detta kommer de andra medlemmarna (landsting och kommuner) sannolikt att kräva detsamma, vilket då kraftigt kommer att öka kostnaderna för de finansiella samordningsförbunden och därmed kraftigt minska antalet insatser.

Jag vill med anledning av detta fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll följande:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta när staten (i form av Försäkringskassan i detta fall) kräver full kostnadsersättning inklusive alla overheadkostnader för att medverka i insatser via samordningsförbund där man samtidigt ingår som medlem? Detta skulle innebära ökade kostnader för samordningsförbunden och därmed minska antalet insatser.

 

Svar på skriftlig fråga 2016/17:49 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2016/06114/SF

Socialdepartementet

Socialförsäkringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:49 av Gunilla Nordgren (M) Insatser inom de finansiella samordningsförbunden

Gunilla Nordgren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta när staten (i form av Försäkringskassan i detta fall) kräver full kostnadsersättning inklusive alla overheadkostnader för att medverka i insatser via samordningsförbund där man samtidigt ingår som medlem.

Regeringen anser att samordningsförbunden är viktiga för att ge stöd åt individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Det är viktigt att samordningsförbundens medel används för att åstadkomma sådana insatser. En grupp som regeringen anser vara särskilt viktig att samordningsförbunden prioriterar är unga med aktivitetsersättning.

De insatser som samordningsförbunden bedriver kan innebära att det uppstår kostnader för de samverkande myndigheterna och att förbunden ersätter myndigheterna för dessa kostnader. Enligt Försäkringskassans riktlinje för full kostnadstäckning innebär det att myndigheten begär ersättning för direkta kostnader såsom lön och för indirekta kostnader, s.k. overheadkostnader, för personal anställda på Försäkringskassan som arbetar i insatser som bedrivs av samordningsförbund. Försäkringskassan har konstaterat att myndigheten tidigare inte tillämpat riktlinjen enhetligt över landet, vilket inneburit att Försäkringskassan debiterat samordningsförbund olika.

Jag är medveten om att det finns samordningsförbund som är kritiska till Försäkringskassans debitering enligt myndighetens riktlinje och bestrider att ersätta Försäkringskassan för indirekta kostnader för berörd personal. Det är min förhoppning att Försäkringskassan och samordningsförbunden kan komma överens i denna fråga.

Stockholm den 5 oktober 2016

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.