Elever som behöver extra stöd
Skriftlig fråga 2016/17:50 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-28
- Överlämnad
- 2016-09-28
- Anmäld
- 2016-09-29
- Svarsdatum
- 2016-10-05
- Sista svarsdatum
- 2016-10-05
- Besvarad
- 2016-10-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Nyligen presenterade Skolinspektionen en kvalitetsgranskningsrapport (Skolans arbete med extra anpassningar, 2016) som redovisar hur 15 skolor arbetar med anpassningar för de elever i årskurs 4 som behöver stöd. Det är förvisso en begränsad studie men Skolinspektionen menar att den ändå ger en tydlig indikation på hur det ser ut nationellt.
Rapporten visar bland annat att det fortfarande, två år efter lagändringen, inte står helt klart för flera skolor vad som avses med extra anpassningar och hur de ska genomföras med god kvalitet. Rapporten visar också att flera skolor fortfarande håller på med själva implementeringsarbetet. Detta är oroväckande signaler och visar på en situation som inte är hållbar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att alla barn ska få det stöd och den hjälp de har rätt till?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:50 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/04062/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:50 av Betty Malmberg (M) Elever som behöver extra stöd
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder som jag kommer att vidta för att alla barn ska få det stöd och den hjälp de har rätt till.
Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Barn och elever i behov av stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd har rätt till sådant stöd.
Regeringen har sedan den tillträdde prioriterat elever som riskerar att inte nå behörighet till gymnasieskolan. Den 29 september 2016 presenterade Statens skolverk ny statistik där det framkommer att andelen behöriga till gymnasieskolan ökar i alla grupper förutom i gruppen ”okänd bakgrund”. I den sistnämnda gruppen återfinns bl.a. elever som nyss har kommit till Sverige och som saknar personnummer. Fortfarande lämnar dock alldeles för många elever årskurs 9 utan gymnasiebehörighet. För att möta den utvecklingen har regeringen sedan den tillträdde arbetat för att tillsammans med skolhuvudmän och andra skolaktörer lyfta elevernas resultat bl.a. genom investeringar för att tidigt ge elever det stöd de behöver. Vikten av tidiga insatser kan inte underskattas. Regeringen arbetar därför för att säkerställa att stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd sätts in tidigt för att förebygga problem som kan växa och under lång tid försvåra för den enskilde eleven.
Den 27 september 2016 överlämnades betänkandet På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (SOU 2016:59) från Utredningen om en läsa-skriva-räkna-garanti. Utredningen har haft i uppdrag att bl.a. undersöka förutsättningarna för en så kallad läsa-skriva-räkna-garanti och lämna förslag på hur en sådan bör utformas. I betänkandet föreslås bl.a. att det ska införas en åtgärdsgaranti för att garantera att alla elever får tidigt stöd i sin läs-, skriv- och matematikutveckling.
I budgetpropositionen för 2017 har regeringen föreslagit en rad åtgärder som syftar till att förbättra den tidiga uppföljningen av elevernas kunskaper och därmed stärka rätten till stöd och särskilt stöd. För att förbättra möjligheterna att tidigt kunna ge stöd efter behov har regeringen påbörjat införandet av läsa-skriva-räkna-garantin. Ett led i detta arbete är insatser för att möjliggöra förankringen av de nya avsnitten i läroplanerna för förskoleklassen och fritidshemmet som infördes den 1 juli 2016. De nya avsnitten i läroplanerna innebär att förskoleklassens och fritidshemmets pedagogiska uppdrag har förtydligats. Syftet är att förbättra kvaliteten och likvärdigheten i förskoleklassens och fritidshemmets verksamheter.
En annan viktig del i arbetet med tidiga insatser är att öka tillgången till lärare med specialpedagogisk kompetens. Regeringen har därför satsat betydande medel på fler platser till speciallärar- och specialpedagogutbildningarna, bättre fortbildningsmöjligheter i specialpedagogik med fler specialiseringar och bättre specialpedagogisk kompetens hos alla lärare för att kunna möta varje elev utifrån dess förutsättningar genom ett uppdrag till Skolverket. Regeringen har även förbättrat förutsättningarna för lärare och förskollärare som fortbildar sig till speciallärare eller specialpedagog inom Lärarlyftet genom en ökning av statsbidraget. Antalet sökande till speciallärarutbildningen inom Lärarlyftet har nästan tiodubblats på ett år. Trenden har vänt och det har totalt sett skett en ökning av speciallärare och specialpedagoger i såväl grundskolan som i skolväsendet i stort. Regeringen ger dessutom möjlighet till ekonomiskt stöd till kommuner i behov att anställa fler speciallärare. Detta är ett viktigt steg mot läsa-skriva-räkna-garantin.
Pedagogernas roll är avgörande för elevernas lärande och för att eleverna ska få det stöd de behöver och har rätt till. Det är därför av stor betydelse att det totala antalet pedagogisk personal i skolväsendet har ökat med 13 000 heltidstjänster sedan läsåret 2013/14 (prop. 2016/17:1 s.88).
Regeringen har alltså vidtagit en rad åtgärder och kommer fortsatt vidta åtgärder för att alla barn och elever ska få det stöd och den hjälp de har rätt till.
Stockholm den 4 oktober 2016
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.