Presidentvalet i Gambia

Skriftlig fråga 2016/17:519 av Hans Linde (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-12-14
Överlämnad
2016-12-14
Anmäld
2016-12-15
Sista svarsdatum
2016-12-29
Svarsdatum
2017-01-05
Besvarad
2017-01-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Den 1 december röstade det gambiska folket bort Yahya Jammeh från den presidentpost han innehaft i 22 år, efter en kupp 1994. Adama Barrow vann valet med tydlig marginal.

Jammehs styre har kännetecknats av en stenhård kontroll av medborgarna, och oppositionen har anklagat honom för människorättsbrott och krävt att han ställs inför rätta. Inför valet anklagade Human Rights Watch Jammeh för att ha tystat sina kritiker med våld. Två aktivister uppgavs ha dött i häkten, och man rapporterade att dussintals människor fängslats och nekats vård och rättsligt stöd.

Till en början erkände Jammeh resultatet och meddelade att han var redo att lämna presidentposten, vilket var en välkommen överraskning både i och utanför Gambia. Efter att landets valkommission upptäckte vissa oegentligheter i valprocessen, som dock inte anses påverka valutgången, ifrågasätter Jammeh nu valresultatet och kräver ett omval.

Nu råder ett spänt lugn på Banjuls gator, där militären blir alltmer synlig på strategiska platser. Adama Barrow uppges ha förflyttats till en säker plats. Oron är nu stor att Jammeh med våld ska slå ned krav på att valutgången ska respekteras.

Jammehs agerande har väckt internationell kritik från både USA, grannlandet Senegal, som även lyft frågan till FN:s säkerhetsråd, och Afrikanska unionen. Samtliga kräver en fredlig överföring av makten. Det är nu avgörande att omvärlden agerar för att förhindra att Jammeh lyckas klamra sig fast vid makten och att hans kritiker utsätts för våld, övergrepp och förföljelse.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Avser utrikesministern att ta initiativ för att Sverige som enskilt land och som medlem i EU och FN ska verka för en fredlig maktöverföring i Gambia? 

Svar på skriftlig fråga 2016/17:519 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:519 av Hans Linde (V) Presidentvalet i Gambia

Hans Linde har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att Sverige som enskilt land och som medlem i EU och FN ska verka för en fredlig maktöverföring i Gambia.

Jag delar Hans Lindes oro över den politiska utvecklingen i Gambia. Sverige har begränsade relationer med Gambia och vårt engagemang i Gambia kanaliseras företrädesvis genom Europeiska unionen och FN.

Sverige står bakom Europeiska unionens uttalande den 10 december om att president Jammeh ska respektera rättsstatens principer och det gambiska folkets vilja. I uttalandet uppmanas också president Jammeh att stå fast vid sitt löfte om att acceptera valutgången och tillåta en fredlig maktövergång.

Sverige välkomnar de regionala insatserna genom Economic Community of West African States (ECOWAS) försorg och stödjer det gemensam-ma uttalande om utvecklingen i Gambia som gjordes den 10 december av den Afrikanska unionen (AU), ECOWAS, och FN:s regionala kontor för Västafrika (UNOWAS). Genom detta gemensamma uttalande uppmanas president Jammeh att respektera valutgången och garantera säkerheten för såväl det gambiska folket som den nyvalde presidenten.

Jag konstaterar att den politiska situationen i Gambia är föremål för behandling i FN:s säkerhetsråd samt att rådet står enigt i kravet på en fredlig maktöverföring och har understrukit vikten av att valresultatet respekteras. Sverige välkomnar FN:s ansträngningar och jag kan försäkra Hans Linde att vi, som ordförande för säkerhetsrådet i januari 2017, har beredskap att följa händelseutvecklingen och bidra till en fredlig makt-överföring.

Stockholm den 5 januari 2017

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.