Reglers efterlevnad inom polisen

Skriftlig fråga 2016/17:520 av Krister Hammarbergh (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-12-14
Överlämnad
2016-12-14
Anmäld
2016-12-15
Svarsdatum
2016-12-29
Sista svarsdatum
2016-12-29
Besvarad
2016-12-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Datainspektionen har nyligen genomfört en granskning av hur polisen gallrar uppgifter i sina fingeravtrycksregister. Granskningen har påvisat flera brister. Konsekvensen är, för det första, att fingeravtryck från personer som inte är misstänkta för brott finns kvar i registret, trots att uppgifterna borde ha gallrats sedan lång tid.

För det andra visar också Datainspektionens granskning att polisen helt saknar rutiner för att göra en behovsprövning av uppgifter som finns i fingeravtrycksregistret på grund av det internationella samarbetet, exempelvis uppgifter som kommer via Interpol. Eftersom ingen behovsprövning görs av sådana uppgifter så har heller inte dessa uppgifter gallrats överhuvudtaget.

För det tredje kan polisen föra in uppgifter i fingeravtrycksregistret med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll. Dessa uppgifter ska gallras senast tio år efter att de lades in i registret. Med det system som polisen har byggt upp så kan man inte särskilja sådana uppgifter från andra uppgifter i fingeravtrycksregistret. I praktiken innebär detta att det nästan blir omöjligt att gallra uppgifterna inom den fastsatta tidsfristen på tio år.

Kritiken är mycket allvarlig och visar på behovet av en extern ordinär tillsyn av polisen.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att säkerställa att Polismyndigheten lever upp till de krav som polisdatalagen ställer?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:520 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Svar på fråga 2016/17:520 av Krister Hammarbergh (M) Reglers efterlevnad inom polisen

Krister Hammarbergh har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att säkerställa att Polismyndigheten lever upp till de krav som polisdatalagen ställer.

Polismyndigheten behandlar dagligen stora mängder personuppgifter. Samtidigt som detta utgör ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen innebär all personuppgiftsbehandling risker för kränkningar av enskildas personliga integritet. För att tillgodose skyddet för den enskilde krävs en korrekt hantering och en väl fungerande tillsyn.

Såväl Datainspektionen som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ansvarar för tillsynen över polisens behandling av personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten. I december 2014 tillsatte regeringen en utredning om hur skyddet för den personliga integriteten kan stärkas. I betänkandet Ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten (SOU 2016:65) har det nyligen lämnats förslag som syftar till att tydliggöra dessa myndigheters roll vid tillsynen över polisens personuppgiftsbehandling. Förslagen är nu ute på remiss.

Regeringen har även gett Polismyndigheten i uppdrag att vidta åtgärder för att säkerställa att personuppgiftsbehandlingen inom myndigheten fullt ut beaktar de krav på integritetsskydd för den enskilde som framgår av lag eller annan författning. Uppdraget ska slutredovisas den 15 september 2017.

Mot bakgrund av pågående arbete har jag inte för avsikt att vidta ytterligare åtgärder i dagsläget. Jag förutsätter att Polismyndigheten tar itu med de brister som framkommit vid Datainspektionens tillsyn. Jag kommer att följa arbetet noga för att tillse att genomförda aktiviteter får avsedd effekt.


Stockholm den 22 december 2016


Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.