Århuskonventionen och skydd av naturmiljö och biologisk mångfald

Skriftlig fråga 2016/17:524 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Frågan om skogsbrukets framtid har diskuterats under hösten. Bakgrunden är hur regeringen har uttryckt sig i olika delar av budgetpropositionen. Dessa till stor del motstridiga uttryck, parat med oklarheter i juridiken kring skogsbruket, har orsakat en situation i vilken skogsägare känner oro över vad lokala naturvärden i deras skog kan ge i följdverkningar för det aktiva skogsbruket och uttaget av virke. Det är en olycklig situation, och regeringsföreträdare har vid tidigare ställda frågor och interpellationer svarat undvikande.

Ett av de ämnen som har varit aktuella i diskussionen är Århuskonventionen, vars syfte är att värna allmänhetens rätt att ta del av information och delta i beslut om miljöfrågor. Det är en för demokratin viktig konvention, som har ett brett stöd i riksdagen.

Dock finns i regeringsföreträdarnas argument för att hänvisa till Århuskonventionen en del tveksamheter. Bland annat har statsrådet Sven-Erik Bucht hänvisat till Århuskonventionen i diskussion om våra internationella åtaganden för att skydda naturmiljö och värna biologisk mångfald. Detta regleras i första hand genom våra åtaganden i anslutning till Nagoyaprotokollet, Aichimålen samt EU:s och våra nationella mål för skydd av naturmiljö och biologisk mångfald.

När regeringsföreträdare hänvisar till Århuskonventionen som ett medel för att uppnå våra mål om skydd för naturmiljö och biologisk mångfald, finns skäl för att fundera över om dessa mål ska uppnås genom större insatser från allmänheten och mindre insatser från det offentliga.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Är det statsrådets ställningstagande att allmänhetens överklagande av skogsbruk kan bidra till att åtaganden för att värna biologisk mångfald och naturmiljö uppnås, och i så fall på vilket sätt?