Jämlik folkhälsa
Skriftlig fråga 2016/17:602 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-01-03
- Överlämnad
- 2017-01-04
- Anmäld
- 2017-01-10
- Sista svarsdatum
- 2017-01-11
- Svarsdatum
- 2017-01-18
- Besvarad
- 2017-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Sverige är i dag ett ojämlikt land när det gäller hälsa och välbefinnande, och skillnaderna ökar. Nationella Folkhälsoenkäten visar tydligt att kostrelaterad ohälsa är vanligare i de grupper som har lägst socioekonomisk standard. Lågutbildade har mer diabetes, högt blodtryck och är mer överviktiga än högutbildade.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Hur avser statsrådet att agera för att förbättra den ojämlika hälsan i landet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:602 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2017/00071/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:602 av Saila Quicklund (M) Jämlik folkhälsa
Saila Quicklund har frågat mig hur jag avser att agera för att förbättra den ojämlika hälsan i landet.
Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett av regeringens mest angelägna mål är att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Jag blir därför glad när frågan om hälsans fördelning i befolkningen uppmärksammans av oppositionen. Så sent som strax före jul fick jag en riksdagsfråga av en kollega till Saila Ouicklund som var mycket näraliggande den som hon nu ställer till mig, varför svaret därmed blir i princip samma som det jag då gav.
Nästan alla människor i Sverige delar uppfattningen att hälsa är mycket viktigt, och de värderingar som uttrycks i svensk grundlag, i FN:s förklaring om mänskliga rättigheter liksom i WHO:s stadgar uttrycker samma sak. Alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa och ett långt liv. I verkligheten har emellertid inte alla människor i Sverige samma möjligheter till en god hälsa och ett långt liv. Människor med olika lång utbildning, olika yrken eller olika stora inkomster skiljer sig påtagligt åt i hälsa, sjukdomsrisk och livslängd.
En god hälsa är en viktig förutsättning och resurs för att kunna göra det man vill i livet. Utformningen av välfärdspolitiken har därmed en alldeles grundläggande betydelse för människors hälsa.
För mig som folkhälsominister kan arbetet för en bättre folkhälsa aldrig ses isolerat från det övergripande politiska uppdraget, det som handlar om att ge alla människor samma möjlighet till goda livsvillkor. Strävan efter jämlikhet mellan grupper i vårt samhälle måste alltid vara utgångspunkten för politiken. År 2015 tillsatte regeringen därför en kommitté – en kommission för jämlik hälsa.
Kommissionen för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus ska vara hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället.
Vidare ska Kommissionen genomgående tillämpa ett tvärsektoriellt samhällsekonomiskt perspektiv vid analysen av såväl ohälsa som av tänkta förslag. Den ska bedriva sitt arbete utifrån ett brett folkhälso- politiskt perspektiv och beakta faktorer som har betydelse för befolkningens hälsa inom exempelvis arbetsmarknad, arbetsliv, utbildning, fritid och miljö samt hälso- och sjukvård.
Det breda välfärdspolitiska perspektiv för folkhälsoarbetet – som beskrivs i propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) – ska
vara en utgångspunkt för arbetet, liksom det tvärsektoriella arbetssätt (health in all policies) som antagits i resolutioner och rådsslutsatser
inom WHO respektive EU. Genom ett sådant arbetssätt kan förslagen omfatta såväl miljöfaktorer som sociala faktorer.
Resultatet av kommissionens arbete ska slutredovisas senast den 31 maj 2017.
Stockholm den 18 januari 2017
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.