Förändringen av underhållsstödet
Skriftlig fråga 2016/17:62 av Tina Ghasemi (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-10-04
- Överlämnad
- 2016-10-05
- Anmäld
- 2016-10-11
- Sista svarsdatum
- 2016-10-12
- Svarsdatum
- 2016-10-19
- Besvarad
- 2016-10-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Sedan den 1 april i år gäller nya regler kring utbetalning av underhållsstöd. En förälder som har betalat sitt underhåll i rätt tid i sex månader i följd behöver inte längre sköta betalningen via Försäkringskassan. Myndigheten har tidigare agerat mellanhand mellan föräldrarna, vilket har minskat risken för konflikt och osämja. De nya reglerna riskerar i stället att öka risken för konflikt mellan föräldrar, eftersom de förväntas komma överens och sköta allt kring underhållet på egen hand. Detta gäller framför allt om en av föräldrarna inte kan eller är ovillig att betala underhåll.
Många ensamstående föräldrar, av vilka majoriteten är kvinnor, har uttryckt oro just för att regeländringen ska leda till konflikter och uteblivna betalningar. Många av landets kvinnojourer har därtill varnat för att regelförändringen kan få direkt farliga konsekvenser i de fall separerade mödrar lever under hot om våld. Många av de kvinnor som kvinnojourerna har kontakt med lever nämligen under begränsade ekonomiska förhållanden. Då kan ekonomin bli ett sätt för männen att utöva påtryckningar mot kvinnor och återta kontrollen över deras redan utsatta situation. Så länge Försäkringskassan har agerat mellanhand har den här problematiken kunnat undvikas. Nu när myndighetstillsynen försvinner blir detta påtryckningsmedel återigen tillgängligt för män som vill utöva kontroll över kvinnor som de tidigare varit i förhållande med.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:
Vad avser ministern att göra för att minimera risken för att konflikt och osämja ska uppstå mellan föräldrar som inte på egen hand kan komma överens om hur utbetalning av underhållsstödet ska ske?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:62 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2016/06236/FST | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:62 av Tina Ghasemi (M) Förändringen av underhållsstödet
Tina Ghasemi har frågat mig vad jag avser att göra för att minimera risken för att konflikt och osämja ska uppstå mellan föräldrar som inte på egen hand kan komma överens om hur utbetalning av underhållsstödet ska ske.
Genom underhållsstödet garanterar staten att barn till särlevande föräldrar får ett visst underhåll även när den bidragsskyldiga föräldern av olika anledningar inte fullgör sin underhållsskyldighet, dvs. inte betalar ett civilrättsligt underhållsbidrag. Särlevandeutredningens under-sökningar (SOU 2011:51) visade att det finns stora kunskapsbrister hos föräldrar om underhållsreglering. Särlevande föräldrar har därför i stor utsträckning kommit att använda underhållsstödet för att reglera underhåll trots att de har förutsättningar att reglera underhåll civilrättsligt. När föräldrarna reglerar underhållet själva, har underhålls-stödets belopp dessutom kommit att bli normgivande för vad som anses utgöra ett maximalt belopp för ett barns underhåll. Detta trots att många barn skulle få ett högre underhåll om föräldrarna civilrättsligt kom överrens om ett skäligt underhållsbidrag i stället för att ansöka om underhållsstöd via Försäkringskassan. Detta gäller särskilt för barn i hushåll med låg ekonomisk standard. I den lägsta inkomstgruppen handlar det i genomsnitt om så stora förbättringar som drygt 1 100 kronor mer per månad.
Detta är bakgrunden till den reform som trädde i kraft den 1 april i år och som innebär att Försäkringskassan har fått ett utökat ansvar för att bistå föräldrar med hjälp och stöd att beräkna underhållsbidrag och utforma avtal om sådant bidrag.
En stor andel föräldrar reglerar dock underhållsskyldigheten via underhållsstödet trots att de har ekonomiska förutsättningar att i stället reglera det direkt mellan sig. I Ds 2014:27 framgår att för ca 50 procent av de bidragsskyldiga med fullt betalningsbelopp fungerade Försäkringskassan som en mellanhand som transfererar underhåll mellan föräldrarna.
Mot den bakgrunden innebär de nya bestämmelserna att i de fall där den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd har fullgjort sina betalningar till Försäkringskassan ska underhållsstöd inte längre lämnas såvida det inte finns särskilda skäl. Utgångspunkten är att underhållet bör kunna regleras direkt mellan föräldrarna. Föräldrar kan vända sig till Försäkringskassan för att få råd och stöd vid frågor om försörjning av barnet. Det finns bl.a. möjlighet till personligt webbmöte med specialutbildade handläggare. Det finns även ett beräkningsverktyg på webben där föräldrarna själva eller med stöd av Försäkringskassan kan räkna ut ett underhållsbidrag som speglar barnets behov. Med den modellen ges bättre möjligheter att ta hänsyn till båda föräldrarnas faktiska ekonomiska förmåga och det enskilda barnets behov.
Det finns dock fall där det, trots att den bidragsskyldiga föräldern fullgör sin betalningsskyldighet gentemot Försäkringskassan, inte är möjligt för föräldrarna att hantera underhållet själva. Om det finns särskilda skäl ska därför underhållsstöd ändå kunna lämnas. I de fall det finns särskilda skäl, t.ex. att det förekommer hot eller våld, kommer Försäkringskassan även fortsättningsvis att lämna underhållsstöd till den förälder som barnet bor hos. Särskilda skäl kan finnas i förhållande till både barnets, boförälderns och den bidragsskyldiga förälderns situation. Vid prövningen av särskilda skäl behöver Försäkringskassan vara uppmärksam på om det finns hinder för samarbete mellan föräldrarna, t.ex. om det finns sekretesskydd av olika slag. Om betalningarna av underhållsbidrag mellan föräldrarna inte fungerar av olika anledningar, kan boföräldern ansöka om underhållsstöd igen.
Reformen tar främst sikte på att förmå föräldrar som har förutsättningar för det att reglera underhållsskyldigheten utanför underhållsstödet. Det är inte rimligt att tro att alla föräldrar har sådana förutsättningar, lika lite som att konflikter helt kan undvikas. Det framstår inte som en framkomlig väg att enbart genom ändringar i regelverket för underhållsreglering försöka förbättra förutsättningarna för ett ökat samarbete föräldrar emellan. Utgångspunkten är att det primärt är föräldrarna som är försörjningsskyldiga för sina barn. Om föräldrar har svårigheter att axla detta ansvar, bör staten i första hand erbjuda föräldrarna stöd i den utsträckning som behövs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Under den minst sex månader långa tidsperiod som löper innan en indragning kan ske av underhållsstödet bör Försäkringskassan ha haft en dialog med föräldrarna om möjligheterna att reglera underhållet utanför underhållsstödet. Det finns således alltjämt möjligheter att låta Försäkringskassan agera mellanhand för underhållsregleringen i de fall det förekommer hot eller våld mellan föräldrarna eller i förhållande till barnet.
Stockholm den 19 oktober 2016
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.