Gemensam skolundervisning
Skriftlig fråga 2016/17:631 av Elisabeth Svantesson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-12
- Överlämnad
- 2017-01-13
- Anmäld
- 2017-01-17
- Svarsdatum
- 2017-01-25
- Sista svarsdatum
- 2017-01-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
I Sverige ska ingen kunna ta sig rätten att neka sin dotter att leva i ett jämställt samhälle. Flickor och pojkar ska delta i skolundervisning tillsammans och på lika villkor.
Det är en brist att den svenska skolan i dag saknar ett tydligt regelverk rörande könsuppdelning i skolundervisning. Att ett sådant regelverk saknas kan ha sin förklaring i en osäkerhet om religionsfrihetens räckvidd.
EU-domstolen har nu i ett uppmärksammat avgörande slagit fast att föräldrar inte med hänvisning till religiösa skäl får hindra sina barn att delta i simundervisning som skolan anordnar. Det är ett välkommet beslut som bör få följdverkningar för regelverket i Sverige.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till utbildningsministern:
Är ministern beredd att ta initiativ till ett regelverk med innebörden att skolundervisningen i Sverige ska vara gemensam för flickor och pojkar och att föräldrar inte av religiösa skäl ska kunna hindra sina barn att delta i sådan gemensam skolundervisning?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:631 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2017/00135/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:631 av Elisabeth Svantesson (M) Gemensam skolundervisning
Elisabeth Svantesson har frågat mig om jag beredd att ta initiativ till ett regelverk med innebörden att skolundervisningen i Sverige ska vara gemensam för flickor och pojkar och att föräldrar inte av religiösa skäl ska kunna hindra sina barn att delta i sådan gemensam skolundervisning
Utbildningen i skolan ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (5 kap. 3 § skollagen [2010:800]). Jag vill här understryka att det är av yttersta betydelse att detta inkluderar att alla skolor arbetar med att skapa trygga arbetsmiljöer mellan flickor och pojkar. Utbildningen syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden och ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor (1 kap. 4–5 §§). Detta gäller alla skolor i det svenska skolväsendet, utan undantag.
Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) ska skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Den anger också hur det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har därför ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster och ska ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.
Regelverket kring befrielse från undervisning är restriktivt och ska så vara. En elev i grundskolan får endast befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får också endast avse enstaka tillfällen under ett läsår (7 kap. 19 § skollagen).
Skolförfattningarna lämnar stort utrymme för rektorn och lärarna att organisera verksamheten och detaljreglerar inte hur undervisningen planeras och genomförs. Det är regeringens uppfattning att det, med hänsyn till skolans värdegrund som den anges i läroplanerna, måste vara tydligt att det inte är acceptabelt att skolor regelmässigt och över tid planerar och genomför könsuppdelad undervisning.
Regeringen har därför sedan tidigare initierat ett arbete med att analysera om det krävs åtgärder för att tydliggöra detta. Regeringen gör nu bedömningen att ett sådant förtydligande behövs och kommer inom kort att återkomma med åtgärder i frågan.
Stockholm den 25 januari 2017
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.