Tortyr av flickor i Kamerun

Skriftlig fråga 2016/17:67 av Birgitta Ohlsson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-10-04
Överlämnad
2016-10-05
Anmäld
2016-10-11
Svarsdatum
2016-10-12
Sista svarsdatum
2016-10-12
Besvarad
2016-10-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

I Kamerun löper unga flickor redan från åttaårsåldern risk för att deras kvinnliga släktingar trycker heta föremål (spatlar, stenar och mortlar används ofta) mot brösten innan de är fullt utvecklade. De tvingas också sova med hårda bandage runt övre delen av överkroppen.

Målet är att brösten ska förbli platta, att flickornas kroppar då inte ska attrahera män och att deras sexuella debut ska försenas. Det ska i sin tur säkerställa att flickorna avslutar sin utbildning innan de blir gravida. Enligt OHCHR (FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter) kan detta ingrepp leda till att cystor och tumörer utvecklas. Det kan också försvåra framtida amning. Precis som kvinnlig könsstympning berövar detta fruktansvärda ingrepp kvinnor rätten till sin kropp, integritet och sexualitet.

Ritualen används i Kameruns alla tio provinser och i många olika religiösa och kulturella grupper. Ändå har ingen lag stiftats som förbjuder den. Den kamerunska regeringen måste göra mer både för att förbjuda och för att förebygga detta övergrepp. För att flickors skolgång och rätt till familjeplanering ska säkras måste regeringen tillse att unga i landet får sexualundervisning och tillgång till preventivmedel.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesministern:

 

På vilket sätt avser utrikesministern att via den feministiska utrikespolitiken uppmärksamma dessa övergrepp på flickor i Kamerun?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:67 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:67 av Birgitta Ohlsson (L) Tortyr av flickor i Kamerun

Birgitta Ohlsson har frågat mig på vilket sätt Sverige avser att via den feministiska utrikespolitiken uppmärksamma övergrepp på flickor i Kamerun.

Den typ av övergrepp på unga flickor i Kamerun som Birgitta Ohlsson redogör för utgör tyvärr ett bland många andra. Långsiktiga insatser på flera olika plan krävs för att sådana övergrepp ska upphöra.

Kamerun har nyligen reviderat sin motsvarighet till brottsbalken och s.k. bröststrykning är nu kriminaliserat. Detta är ett stort steg framåt, men mycket arbete återstår för att lagen ska implementeras på ett sätt som förebygger och motverkar denna utbredda ritual. Folkbildning, tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, liksom utbildning för att de traditionella domstolarna ska börja tillämpa den nya lagstiftningen är några av de insatser som behövs.

Sverige verkar i Kamerun främst genom EU, men påverkar även genom vårt stöd till FN och finansiella institutioner så som Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken.

Sverige har systematiskt och kontinuerligt verkat för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av Världsbankens och Afrikanska utvecklingsbankens verksamhetsportföljer. Världsbanken arbetar bl.a. med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt för att motarbeta barnäktenskap. I Kamerun arbetar Världsbanken aktivt med att stödja flickors skolgång.

Sverige är bland de största bidragsgivarna till flera FN-organisationer, däribland UNFPA, Unicef och UN-WOMEN, som arbetar med att främja flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter i bland annat Kamerun.

EU:s delegation i Kamerun för en regelbunden dialog med regeringen i landet om vikten av respekt för mänskliga rättigheter, inte minst kvinnors och flickors rättigheter. Vidare arbetar EU aktivt mot könsstympning inklusive bröststrykning genom flera projekt i olika delar av Kamerun.

Brott mot kvinnors och flickors mänskliga rättigheter får aldrig accepteras och utgör en av anledningarna till varför en feministisk utrikespolitik behövs.

Stockholm den 12 oktober 2016

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.