Orosanmälningar

Skriftlig fråga 2016/17:672 av Jenny Petersson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-01-18
Överlämnad
2017-01-19
Anmäld
2017-01-20
Svarsdatum
2017-01-25
Sista svarsdatum
2017-01-25
Besvarad
2017-01-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

När vårdnadshavare inte kan ta ansvar för sina barn fullt ut behöver samhället stödja och skydda barn som annars riskerar att råka illa ut på olika sätt. Kommunen, genom socialtjänsten, har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Vetskapen om ett barn som far illa måste nå socialtjänsten. Många yrkesgrupper är enligt lag skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de misstänker att någon under 18 år far illa, till exempel personal i hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten och kriminalvården. Den gäller också personal som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet eller i annan sådan verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens område. Det är oerhört angeläget att anmäla om ett barn riskerar att fara illa. 

Då och då händer det att debatten om bristerna i den sociala barn- och ungdomsvården blossar upp. Dessvärre sker detta oftast i samband med att något tragiskt redan inträffat. År 2015 gjorde P4 Stockholm en undersökning som visar att antalet anmälningar om barn som riskerar fara illa ökar kraftigt i hela Sverige. Om det betyder att fler barn faktiskt råkar illa ut eller att personer har blivit bättre på att anmäla går inte riktigt att säga. Statistiken inom detta område är minst sagt bristfällig. 

Flera kommuner hinner inte ta hand om de orosanmälningar som görs vid misstanke om att barn far illa. Socialstyrelsen varnar för att det kan få allvarliga konsekvenser. Under januari 2016 tittade Socialstyrelsen närmare på 22 kommuner som angett att de verksamheter som hanterar anmälan om oro var kritiskt eller allvarligt påverkad. Av dessa uppgav fem att de inte klarar av att göra skyddsbedömningar. Skyddsbedömningar ska göras samma dag eller senast dagen efter att en orosanmälan kommit in. Detta är en stark indikation på att ett antal kommuner har svårt att leva upp till det yttersta skyddet för barnen. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd, Åsa Regnér:

 

Vad gör statsrådet och regeringen konkret för att ta reda på, utreda och följa upp statistik av anmälningar där barn riskerar att fara illa, för att på så vis stärka skyddet för barnen?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:672 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2017/00352/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:672 av Jenny Petersson (M) Orosanmälningar

Jenny Petersson (M) har frågat mig om vad jag och regeringen konkret gör för att ta reda på, utreda och följa upp statistik av anmälningar där barn riskerar att fara illa, för att på så vis stärka skyddet för barnen.

Anmälningsplikten som regleras i kap 14 § 1 socialtjänstlagen fyller en central funktion i samhällets ambition att identifiera samt ge stöd och skydd till utsatta barn. Det är av högsta vikt att orosanmälningar tas om hand av socialnämnden och att en bedömning av skyddsbehov görs omedelbart. Socialnämnden ska också se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden i ett tidigt skede. Att den sociala barn- och ungdomsvården ska vara trygg, säker, ändamålsenlig och präglas av kontinuitet är en högst angelägen fråga för regeringen. Regeringen har fattat flera viktiga beslut i syfte att förbättra förutsättningarna för kommunernas socialtjänst. Bland annat görs för första gången en direkt satsning med ökad bemanning och kvalitets-utvecklande insatser som omfattar en miljard kronor under fyra år till kommunerna.

Regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården har i uppdrag att i dialog med företrädare för ett antal kommuner stärka och stödja socialtjänsten i deras arbete så att barn och unga får det stöd och den hjälp som de behöver. I denna dialog ryms även en diskussion om kommunernas förutsättningar att bedriva en social barn- och ungdomsvård av god kvalitet samt vilka utmaningar och möjligheter som finns. Den nationella samordnarens uppdrag sträcker sig till den 15 december 2017. Jag följer nationella samordnarens arbete och utvecklingen i kommunerna noga.

Socialdepartementet och Socialstyrelsen har en pågående dialog för att utveckla statistiken avseende den sociala barn- och ungdomsvården.

Stockholm den 25 januari 2017

Åsa Regnér

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.